Multimiljardären och techentreprenören Elon Musks täta band till USA:s president Donald Trump har beskrivits som en ”bromance”, alltså en glödande vänskapsrelation män emellan, men på torsdagskvällen blev det uppenbart att känslorna övergått i fiendeskap.
Grälet, som inleddes med att Musk var kritisk mot ett budgetförslag som ökar USA:s offentliga utgifter, urartade när techentreprenören anklagade Trump för att förekomma i utredningen av sexhandelshärvan kring Jeffrey Epstein.
På lördagen var inlägget på Musks sociala medieplattform X plötsligt raderat, utan någon vidare förklaring. Techmiljardären insåg att han gick för långt – någon sorts förbindelse med Donald Trump måste han nämligen ha även i fortsättningen, bedömer Jan Hallenberg, USA-expert på Utrikespolitiska institutet.
– Hans företag är så beroende av den amerikanska staten. Han är fortfarande sur på Trump och är beredd att kritisera honom men det här gick för långt, säger han till DN.
Är inte skadan redan skedd?
– Ja, det kan man säga, men det är ändå en gest från hans sida att det finns gränser för hur långt han är beredd att hoppa på Trump. Det är ett indirekt erkännande om att han gick för långt.
Det senaste dygnet har även Trump tonat ned sin kritik mot Musk, påpekar Jan Halleberg. När stridigheterna är som värst går det inte att utesluta att det blir ett problem att få igenom budgetförslaget, är Vita husets bedömning enligt honom.
– Jag tror att även Trump är intresserad av att sänka konfliktnivån, säger Jan Hallenberg.
Elon Musk har vänt sig mot att budgeten ökar de offentliga utgifterna. Samtidigt försvinner delar av det elbilsstöd som har gynnat Tesla.
– Det handlar om två extremt starka personligheter där den ena har miljarderna, den andra har makten – och båda vill stå i centrum, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.
Robert Bergqvist ger Elon Musk rätt i sak när det kommer till statsskulden. Han tycker att amerikanska politiker, oavsett partitillhörighet, länge har tagit för lätt på budgetunderskottet.
– Den offentliga skulden bara fortsätter att peka uppåt. Min bild är att det råder en stor brist på probleminsikt i kongressen, och nu även i Vita huset, om vad som kan hända om man bara fortsätter som nu, säger han och fortsätter:
– Det finns gränser för hur mycket en stat kan låna. Någonstans börjar investerare tappa förtroendet, vi ser redan lite sådana tecken på att man ifrågasätter om man ska fortsätta köpa amerikanska statspapper.
Enligt Robert Bergqvist kan det bli en snöbollseffekt där räntorna stiger och med det oron över hur underskottet ska finansieras.
– Och då stiger räntan ytterligare. Då sätter du den statsfinansiella snöbollen i rullning.
Han tycker därför att det är ”välkommet” att någon vågar höja rösten.
– I det här fallet är det Elon Musk. Som jag tolkar honom menar han att den offentliga sektorn blivit en tillväxtmotor i sig själv, något som skapat ineffektivitet.
– Sedan kan jag inte hålla med honom i det sätt som han framför det på. Han går fram som en ångvält och tar inga hänsyn, vilket skapar osäkerhet, säger Robert Bergqvist.
Han tycker också att bråket mellan Trump och Musk har belyst hur djupt integrerat Elon Musks företagsimperium är i politiken.
– Aktiefallet i Tesla är ett exempel på det. Han har haft stora möjligheter att få stöd från Trump-administrationen för att utveckla sina produkter. Dessutom har han gigantiska offentliga kontrakt, inte minst genom SpaceX, säger Bergqvist.
