Sverigedemokraterna spelar så gärna på nostalgi för det idylliska gamla Sverige, för tiden då vi alla vandrade rågblonda längs smultronkantade grusvägar i evig sommar. De har till och med tagit fram en prototyp för den klassiska faluröda träkåk med vita knutar och snickarglädje som de tycker att vi borde bo i: Sverigehuset.
Men bakom den fridfulla fasaden är det desto mer kaotiskt. Tycker du dig se någon som misstänksamt spejar ut genom gardinen? Sverigedemokrater utmärker sig från alla andra partier genom att de litar markant mindre på sina grannar, visar SOM-institutets rapport ”Social tillit i höglitarlandet Sverige”.
Kanske är det ett uttryck för den gamla sanningen om att det är genom sig själv man känner andra?
Fortfarande är invandrare den grupp som Sverigedemokraterna misstror allra mest. Det har ingenting med rasism att göra, givetvis, nej sitt nazistiska förflutna har de gjort upp med sedan länge, försäkrar de.
Visserligen dyker det ideligen upp partirepresentanter som råkar ha missat denna kursändring, men själva partiet – det vill de verkligen understryka – har en helt annan värdegrund nu: Deras problem med de utsocknes är framför allt att de drar med sig så mycket kriminalitet in.
Brottslighet som sådan tycks partiet dock annars inte ha något emot. I en granskning inför valet 2018 utmärkte sig Sverigedemokraterna genom att så många som 7 procent av deras kandidater hade varit åtalade för brott (SvD 7/9 2018). Och i det nya folkhemmet lever en alldeles särskild kelgris: de grovt kriminella motorcykelgängen.
I det nya folkhemmet lever en alldeles särskild kelgris: de grovt kriminella motorcykelgängen
När partiledare Jimmie Åkesson gifte sig i höstas var en av de inbjudna gästerna självaste presidenten för just ett kriminellt mc-gäng, som på bröllopsfesten gick runt och kramade om ett antal tongivande sverigedemokrater, avslöjade Expressen (2/10 2024).
Därefter har de gängkriminella kopplingarna blivit en följetong som fortsatt rulla i tidningen, i avsnitt efter avsnitt.
En sverigedemokrat med ansvar för demokrati-, barn- och ungdomsfrågor i Vänersborg visade sig ha tagit hjälp av Hells Angels med en påstådd skuld: ”Det blev, enligt polisen, upprinnelsen till ett av de senaste årens mest uppmärksammade gangstermord” (Expressen 26/5).
En sverigedemokrat i Sigtuna, som dessutom är nämndeman i tingsrätten, gjorde utfall mot reportern och försökte ta mikrofonen när han fick frågor om uppskattningen han visat för kriminella mc-gäng på Facebook (27/5).
I samband med en polisutredning om vapenbrott dök namnet på en sverigedemokratisk politiker i socialnämnden i Bollnäs upp: Han sade själv till polisen att han tidigare under fem års tid varit stödmedlem i ett mc-gäng som styrs av Hells Angels, men nu gått ur. Till Expressen säger han dock att han aldrig varit medlem över huvud taget (2/6).
Mc-klubben Red devils i Svenljunga klassas av polisen som ett nätverk inom grov organiserad brottslighet. Ett ”underbart gäng”, menar dock Sverigedemokraternas representant i barn- och ungdomsnämnden, som – innan han till sist avgick – även ville framhålla att Red devils drogverksamhet är ”nyttig”, eftersom den håller knarksäljande ”negrer från Götborg” borta (Expressen 3/6).
Och detta är bara ett axplock.
Frågan är hur länge man kan tala om enstaka rötägg? När övergår det till att handla om en giftig kultur i ett parti som man absolut inte borde samarbeta med – än mindre låta ha någon som helst regeringsmakt?
Det bränner fram en motorcykel genom den nya folkhemsidyllen, så gruset sprätter. Det är en gängkriminell som kör, och han har Jimmie Åkesson på bönpallen.
Läs mer:
Lisa Magnusson: En puss är en våldtäkt – känner du inte det?
Lilian Sjölund: Kulturkriget går vidare – passar vi in i SD:s Sverigevision?
