Du ska mäta din sömn, kontrollera att maten du äter har rätt näringsinnehåll och se till att träningen får plats i schemat. Kanske får du trycka in ett yogapass innan jobbet på fredag för att hinna umgås med din partner, och gympasset får ske på lunchen.
Fastnade andan i halsen?
”Maxxing” handlar om att maximera något till det yttersta och är en trend som märks på sociala medier. Sannolikheten att vilja optimera olika delar av livet är större hos personer med perfektionistiska drag, berättar Irena Makower, docent i psykologi och psykoterapeut.
– En maladaptiv perfektionist tycker att varje detalj är av betydelse och har svårt att planera och värdera sin tid utifrån vad som är viktigast. Sen är det inte ambitionerna som är problemet, utan hur man formulerar sina mål och går tillväga för att nå dem.
I grunden finns det två typer av perfektionister. För att avgöra vilken du är kan du ställa dig frågan: Varför gör jag det här?
Om svaret är att du vill utvecklas, lära dig något och fullfölja dina intressen, så tillhör du de adaptiva perfektionisterna. Om du däremot drivs av att vilja visa andra vad du går för och av rädsla för att misslyckas är du en maladaptiv perfektionist.
– Den hälsosamma, adaptiva typen präglas av höga prestationskrav, men också av lustfyllda och flexibla mål. Ett generellt mål för den ohälsosamma, maladaptiva, varianten av perfektionism är att man måste bli bäst – annars är man misslyckad, säger Irena Makower.
Nära sammankopplat till detta är ens yttre och inre livsmål. Yttre livsmål motiveras av framgång, berömmelse, pengar och fysisk attraktivitet, medan inre livsmål drivs av hälsa, självacceptans, personlig utveckling, nära relationer och omsorg om andra.
– Forskning har visat att en övervikt av yttre livsmål är relaterad till sämre välmående och vitalitet, samt högre grad av depression, ångest och fler fysiska symtom, säger hon.
Svenska ungdomar har fått ett ökat intresse för ekonomisk framgång. Företagsledare och chefer toppar listan över framtida drömyrken, vilket framgår av den senaste upplagan av Ungdomsbarometern. Bland amerikanska ungdomar har det också skett en markant ökning av materialistiska värderingar, berättar Irena Makower, vilket tyder på att yttre livsmål har blivit allt viktigare bland unga i västvärlden.
En annan rapport från Tjejzonen visar att nio av tio tjejer påverkas negativt av dagens skönhetsideal, och att två tredjedelar exponeras för reklam eller innehåll som uppmanar till att förbättra eller förändra det egna utseendet.
Siffrorna är till viss del sannolikt en följd av sociala mediers framväxt, tror Irena Makower.
– Den västerländska kulturen sprider värderingar som kännetecknas av framgångssagor, kroppsideal och modetrender, vilket förstärks av sociala medier och påverkar unga människor från väldigt tidig ålder, säger hon.
Pedagogiska insatser i skolan, som föreläsningar om yttre och inre livsmål utifrån psykologisk forskning, kan fungera som ett vaccin mot skadliga budskap som sprids via sociala medier, tror Irena Makower. En japansk forskningsstudie visar att reflektion kring värderingar bland universitetsstudenter ökade vikten av deras inre livsmål.
Liknande insatser skulle kunna implementeras i svensk skola, framför allt inför gymnasievalet, tror hon.
– Ohälsosamma perfektionister tänker inför gymnasievalet ”vad är rätt val?” i stället för vad de vill göra. Genom att prata om värderingar i skolan skulle det bespara eleverna mycket lidande, säger Irena Makower.
Så nästa gång du tar den där löpturen klockan 05 en måndagsmorgon, stanna upp och fundera: Varför gör jag det här? Eller nästa gång du kartlägger din sömn, ställ frågan till dig själv: Är detta för mitt välmående, eller handlar det om något annat?
– Frigör dig från prestationer och bind dig till inre värderingar, som finns och brinner på egen hand, oberoende av bekräftelse utifrån, säger Irena Makower.
