Close Menu
Sol ReporterSol Reporter
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Trendigt

Så får du drömjobbet i EU – imponerande cv räcker inte

juli 13, 2025

Så används regeringschefer som lockbete i misstänkta bedrägerier

juli 13, 2025

Vecka 28 i bilder – se världen genom DN-fotografernas ögon

juli 13, 2025

Amanda Bergman: ”När jag mådde riktigt dåligt var ’Planet Earth’ det enda jag stod ut med”

juli 13, 2025

Gruppchatt fick in England på rätt spår igen

juli 13, 2025
Facebook X (Twitter) Instagram
Login
Facebook X (Twitter) Instagram
Sol ReporterSol Reporter
Webberättelser
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Nyhetsbrev
Sol ReporterSol Reporter
Hemsida » Allting kan alltid bli lite bättre – men är det sunt?
Hälsa

Allting kan alltid bli lite bättre – men är det sunt?

NyhetsrumBy Nyhetsrumjuni 9, 2025
Facebook Twitter WhatsApp Telegram Email Tumblr Reddit LinkedIn

Du ska mäta din sömn, kontrollera att maten du äter har rätt näringsinnehåll och se till att träningen får plats i schemat. Kanske får du trycka in ett yogapass innan jobbet på fredag för att hinna umgås med din partner, och gympasset får ske på lunchen.

Fastnade andan i halsen?

”Maxxing” handlar om att maximera något till det yttersta och är en trend som märks på sociala medier. Sannolikheten att vilja optimera olika delar av livet är större hos personer med perfektionistiska drag, berättar Irena Makower, docent i psykologi och psykoterapeut.

– En maladaptiv perfektionist tycker att varje detalj är av betydelse och har svårt att planera och värdera sin tid utifrån vad som är viktigast. Sen är det inte ambitionerna som är problemet, utan hur man formulerar sina mål och går tillväga för att nå dem.

I grunden finns det två typer av perfektionister. För att avgöra vilken du är kan du ställa dig frågan: Varför gör jag det här?

Om svaret är att du vill utvecklas, lära dig något och fullfölja dina intressen, så tillhör du de adaptiva perfektionisterna. Om du däremot drivs av att vilja visa andra vad du går för och av rädsla för att misslyckas är du en maladaptiv perfektionist.

– Den hälsosamma, adaptiva typen präglas av höga prestationskrav, men också av lustfyllda och flexibla mål. Ett generellt mål för den ohälsosamma, maladaptiva, varianten av perfektionism är att man måste bli bäst – annars är man misslyckad, säger Irena Makower.

Nära sammankopplat till detta är ens yttre och inre livsmål. Yttre livsmål motiveras av framgång, berömmelse, pengar och fysisk attraktivitet, medan inre livsmål drivs av hälsa, självacceptans, personlig utveckling, nära relationer och omsorg om andra.

– Forskning har visat att en övervikt av yttre livsmål är relaterad till sämre välmående och vitalitet, samt högre grad av depression, ångest och fler fysiska symtom, säger hon.

Svenska ungdomar har fått ett ökat intresse för ekonomisk framgång. Företagsledare och chefer toppar listan över framtida drömyrken, vilket framgår av den senaste upplagan av Ungdomsbarometern. Bland amerikanska ungdomar har det också skett en markant ökning av materialistiska värderingar, berättar Irena Makower, vilket tyder på att yttre livsmål har blivit allt viktigare bland unga i västvärlden.

En annan rapport från Tjejzonen visar att nio av tio tjejer påverkas negativt av dagens skönhetsideal, och att två tredjedelar exponeras för reklam eller innehåll som uppmanar till att förbättra eller förändra det egna utseendet.

Siffrorna är till viss del sannolikt en följd av sociala mediers framväxt, tror Irena Makower.

– Den västerländska kulturen sprider värderingar som kännetecknas av framgångssagor, kroppsideal och modetrender, vilket förstärks av sociala medier och påverkar unga människor från väldigt tidig ålder, säger hon.

Pedagogiska insatser i skolan, som föreläsningar om yttre och inre livsmål utifrån psykologisk forskning, kan fungera som ett vaccin mot skadliga budskap som sprids via sociala medier, tror Irena Makower. En japansk forskningsstudie visar att reflektion kring värderingar bland universitetsstudenter ökade vikten av deras inre livsmål.

Liknande insatser skulle kunna implementeras i svensk skola, framför allt inför gymnasievalet, tror hon.

– Ohälsosamma perfektionister tänker inför gymnasievalet ”vad är rätt val?” i stället för vad de vill göra. Genom att prata om värderingar i skolan skulle det bespara eleverna mycket lidande, säger Irena Makower.

Så nästa gång du tar den där löpturen klockan 05 en måndagsmorgon, stanna upp och fundera: Varför gör jag det här? Eller nästa gång du kartlägger din sömn, ställ frågan till dig själv: Är detta för mitt välmående, eller handlar det om något annat?

– Frigör dig från prestationer och bind dig till inre värderingar, som finns och brinner på egen hand, oberoende av bekräftelse utifrån, säger Irena Makower.

Fakta.Olika typer av perfektionister och livsmål

En adaptiv perfektionist har höga mål, men drivs snarare av lust än av rädsla för att misslyckas. Personen ser misslyckanden som möjligheter till lärande, inte som nederlag.

Adaptiv perfektionism är kopplad till inre livsmål och drivs i stället av viljan till självutveckling, nära och starka relationer med andra, fysisk hälsa samt gemenskap och omsorg om andra.

Den maladaptiva perfektionisten drivs däremot av rädsla för att misslyckas och formulerar sina mål som ”jag måste”. Vid motgångar uppstår ofta känslor av otillräcklighet, skam och nedslående självkritik.

Maladaptiv perfektionism är kopplad till yttre livsmål och motiveras av ekonomisk framgång, att vara rik, bli berömd och beundrad samt attraktivt utseende. När det blir en övervikt av yttre livsmål riskerar man att utveckla en maladaptiv perfektionism, vilket minskar välmåendet och ökar risken för psykisk ohälsa.

Källa: Irena Makower, docent i psykologi och psykoterapeut.

Share. Facebook Twitter Pinterest LinkedIn Email Telegram WhatsApp

Relaterade Artiklar

Lisa Magnusson: Föryngringsextremisterna är så rädda för att dö att de glömmer leva

Hälsa juli 9, 2025

Vendela, 33, lever för att inte dö: ”Jag ska bli 200 år gammal”

Hälsa juli 8, 2025

Vid denna temperatur börjar värmen bli farlig

Hälsa juni 30, 2025

Lotta Schelins nya jätteprojekt: ”Sluta sluta”

Hälsa juni 30, 2025

Myndighet: Så håller du dig frisk i sommar

Hälsa juni 30, 2025

Det här lever håret på – och så får du det att växa fortare

Hälsa juni 25, 2025

Ska man verkligen äta kreatin-tillskott?

Hälsa juni 23, 2025

Jessica: Jag är ingen bra ambassadör för bantningsmediciner längre

Hälsa juni 22, 2025

Lyckoforskaren: Ta semestern på lika stort allvar som karriären

Hälsa juni 21, 2025

Redaktörens Val

Så används regeringschefer som lockbete i misstänkta bedrägerier

juli 13, 2025

Vecka 28 i bilder – se världen genom DN-fotografernas ögon

juli 13, 2025

Amanda Bergman: ”När jag mådde riktigt dåligt var ’Planet Earth’ det enda jag stod ut med”

juli 13, 2025

Gruppchatt fick in England på rätt spår igen

juli 13, 2025

Sommartipset: Ny chans att bli besatt av den norska ungdomsserien

juli 13, 2025

Senaste Nytt

Angel är tillbaka – 34 år efter ”Sommaren i city”

juli 13, 2025

EM 13 juli: Dramatik när ”dödens grupp” ska avgöras?

juli 13, 2025

Blev vädret inte vad du tänkte dig? Det är appens fel

juli 13, 2025
Facebook X (Twitter) Pinterest TikTok Instagram
2025 © Sol Reporter. Alla rättigheter förbehållna.
  • Integritetspolicy
  • Villkor
  • Kontakt

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.

Sign In or Register

Welcome Back!

Login to your account below.

Lost password?