Tysk ekonomi är avgörande för europeisk välfärd. Motorn i Tyskland: bilindustrin.
Det går inte bra för Volkswagen, vilket i förlängningen är ett problem för hela EU.
Men det går bra för Rheinmetall. Det är världens 26:e största vapentillverkare. Ett medelstort företag om man jämför med den amerikanska vapenindustrin, men ett stort och viktigt företag i Europa.
Med 28 000 anställda och en omsättning som i fjol ökade med 36 procent täljer Rheinmetall just nu guld. Orsaken är det ryska anfallskriget i Ukraina. Till exempel alla de drygt 100 Leopard- och 140 Marderstridsvagnar som Tyskland har skickat till Ukraina är tillverkade av Rheinmetall.
Samtidigt fortsatte den tyska ekonomin ännu ifjol att krympa. I år förutser ekonomerna nolltillväxt.
Volkswagens ledning vill stänga minst tre fabriker. Nu är Rheinmetall intresserade av Volkswagens olönsamma fabrik i Osnabrück. Företaget skulle omedelbart kunna anställa 2 000 personer, enligt Rheinmetalls vd Armin Papperger. Det handlar om anställda som annars förlorar sina jobb på VW.
Tyska staten är Rheinmetalls viktigaste kund. Företaget säger öppet: Vi tar över Osnabrück bara om vi får tillräckligt stora beställningar av regeringen.
Den nya tyska regeringen har pengar för ändamålet. Redan förra förbundsdagen godkände en avskaffning av den så kallade skuldbromsen när det gäller försvarsutgifter som överskrider 1 procent av bnp.
Ändå verkar parterna än så länge inte komma till skott. Facket IG Metall sätter sig på tvären, under stridsropet ”Inget pansar från Osnabrück!”. Politiker från både Socialdemokraterna (SPD) och Vänstern (Die Linke) kritiserar satsningen och säger att de inte vill ha någon ”krigsekonomi” i Tyskland.
Tyskarna har på det hela taget en kluven inställning till upprustningen. En tydlig majoritet på 76 procent stöder visserligen satsningar på försvaret, enligt en opinionsundersökning från mars.
Men här finns en klyfta mellan det forna Öst- och Västtyskland. Enligt samma undersökning vill 41 procent av östtyskarna att den militära hjälpen till Ukraina ska dras in. I Västtyskland är siffran 17 procent.
Minst 77 tyska högskolor har antagit en så kallad Zivilklausel, som innebär att de enbart får forska för civila ändamål. Flera tekniska högskolor finns på listan.
Tänker Tyskland rusta upp utan att ha hela forskningsresursen till sitt förfogande?
I grund och botten handlar upprustningen framför allt om Tysklands roll i Europa. Sedan andra världskriget har Berlin låtit andra bestämma om försvar och säkerhet. Tyskland har i praktiken överlämnat sitt försvar till Nato. Relationen till USA har blivit en snuttefilt.
Samtidigt har Tyskland hela tiden haft en egen försvarsindustri. Och nu har landet en förbundskansler som öppet säger att USA inte längre är att räkna med. Friedrich Merz är känd för att inte bry sig om tabun och han är starkt engagerad i Ukraina. Kiev i sin tur behöver den tyska vapenindustrin.
Allt är upplagt för att tysk försvarsindustri satsar framåt. Ändå är det inte sagt att bilfabrikerna börjar tillverka Leopardstridsvagnar i morgon. Till exempel i Osnabrück vill Rheinmetall först gå igenom lokalerna och kontrollera utrusningen.
Inget av detta har man än så länge ens börjat med. Volkswagen har fortfarande inte bestämt sig. Det är ett företag som är känt för att ta tid på sig.
Läs mer:
Anna-Lena Laurén: Merz vågspel kan lyckas – miljardlån kan avgöra Europas framtid
