Enligt brittiska Forces News har träffsäkerheten i de ukrainska drönarattackerna ökat från under 50 procent 2023 till nära 80 procent i år. Det beror delvis på den så kallade Saker-drönaren; en helikopterliknande drönare som med hjälp av AI-teknik kan identifiera mål såsom ryska soldater eller bepansrade fordon.
– Det här ökar effekten på stridsfältet ganska rejält och förkortar tiden från att målet upptäcks till att man kan bekämpa det, säger försvarsanalytiker och tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving, men tillägger att siffror alltid ska tas med en nypa salt i kriget.
Det är det amerikanska företaget Palantir som försett Kiev med AI-systemen. De är designade för att sammanställa data som samlas in av ett antal källor och kan upptäcka rörelser på slagfältet.
Därefter presenterar systemet ett antal förslag på mål för operatören som kan avgöra när styrkorna ska slå till och med vilka vapen, skriver Kyiv Post.
– Möjligen lär vi se fler drönare som utrustas med denna typ av system, säger Jörgen Elfving.
Det är oklart hur länge Ukraina använt AI-drönarna och om de använder sig av liknande system inom andra områden i sin krigföring. Men redan sommaren 2022, bara några månader in i kriget, mötte Palantirs chef Alexander Karp president Volodymyr Zelenskyj och erbjöd att tillhandahålla landet bolagets system i kriget mot Ryssland, skriver Time. Även flera andra teknikföretag har eller planerar att utveckla AI-system som kan hjälpa Ukraina, bland annat ett antal ukrainska nystartade bolag som Reuters har rapporterat om.
Den 6 oktober 2023 meddelade Ukrainas vice premiärminister och it-minister Mychajlo Fedorov att landet tagit emot omkring 2 000 AI-utrustade drönare inom ramen för regeringsprogrammet ”army of drones”, enligt ukrainska Pravda.
Generellt har den ukrainska drönarstrategin under kriget varit framgångsrik, enligt Jörgen Elfving. Han bedömer att det är tack vare att Ukraina dragit lärdomar från stridsfältet och omsatt i ny teknik, samt att landet är duktigt inom olika teknikområden.
– Så om Ukraina identifierar en rysk svaghet tar man ganska snabbt fram ett vapensystem som utnyttjar det, säger han.
Och just användningen av artificiell intelligens blir allt vanligare i krigföringen globalt. Det är oklart om Ryssland använder sig av det, men enligt Elfving talar man mycket om AI på rysk sida.
– Det pågår ett utvecklingsarbete i flera länder och framöver kommer man att hitta AI-utrustade system både i luften, på marken och till sjöss. Det här är en snöboll som börjat rulla och den blir bara större och större, säger Jörgen Elfving.
Utvecklingen följer med flera etiska frågor, som faran i om AI börjar ta självständiga beslut eller begår misstag. I detta fall, när drönaren presenterar ett antal förslag på mål för operatören, finns risk för ett slentrianmässigt användande av AI-systemen.
– Man kanske inte utvärderar om det här var det smartaste målet utan bara trycker på knappen, säger Jörgen Elfving.