DN avslöjade i förra veckan att en högt uppsatt UD-anställd är misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. I samma ärende är en ledarfigur i kurdiska PYD också misstänkt.
De båda männen är misstänkta på sannolika skäl, den högre misstankegraden. Förundersökningen i ärendet har, enligt handlingar från Säkerhetspolisen, pågått sedan oktober 2024.
Personerna anhölls söndagen den 11 maj i år, men försattes senare på fri fot.
– Det beror helt enkelt på att jag gör bedömningen att de på fri fot inte kan försvåra utredningen. Det har säkrats bevisning. Då finns det inte längre något skäl till att de ska vara frihetsberövade, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist, vid Riksenheten för säkerhetsmål.
Han är fåordig om förundersökningen, men beskriver ärendet som känsligt av olika skäl.
– Det råder förundersökningssekretess, men det är också så att de inblandade har yppandeförbud för att skydda utredningen. Att då börja kommentera utredningen blir minst sagt problematiskt.
Efter att de två misstänkta greps har flera medier – med hänvisning till källor – rapporterat om en påstådd koppling mellan utredningen och ärendet med den tidigare fängslade ETC-journalisten Joakim Medin. Han släpptes från Turkiet några dagar efter tillslagen i Sverige.
På torsdagen lade också Vänsterpartiet fram krav på att regeringen och Säkerhetspolisen ska komma till utrikesutskottet för att ge sin bild av vad som har hänt.
Mats Ljungqvist har tidigare, i ett skriftligt uttalande, uppgett att utredningen inte har några kopplingar till andra förundersökningar eller rättsprocesser. Han säger nu till DN att det inte finns någon grund över huvud taget i uppgifterna att ärendet är kopplat till Joakim Medin.
– Jag har varit extremt tydlig att det inte är på det sättet, men historien fortsätter ju, säger Mats Ljungqvist.
– Skälet kan man naturligtvis bara spekulera i. Men man har en känsla att det är någons sorts aktivism. De här uppgifterna är helt fångade i luften, men trots det sprids det här narrativet vidare med detaljerade uppgifter. Men kontentan är att det är rent påhitt alltså, säger Mats Ljungqvist.
Syftar du på uppgifterna kring Medin då?
– Ja, jag syftar på det att det skulle finnas någon sorts överenskommelse med Turkiet eller med turkiska säkerhetstjänsten. Att det här tillslaget var på något sätt koordinerat med dem, eller att det fanns någon överenskommelse i något annat syfte, säger Mats Ljungqvist och fortsätter:
– Vi har över huvud taget inga som helst, i det här ärendet, några kontakter kring den frågan. Det är fullständigt klart att den här misstanken har ingenting med Medin att göra över huvud taget.
Mats Ljungqvist återkommer till att uppgifterna, trots dementier, lever vidare.
– De lever kvar, kommer tillbaka i nya skepnader, allt mer detaljerat. Jag får nästan känslan att det är som en sorts påverkansoperation. Man försöker påverka någonting. Antagligen synen på Säkerhetspolisen eller möjligen synen på regeringen eller så. Man kan konstatera att någon spinner ett narrativ här helt enkelt.
Kan du säga någonting vad det handlar om då?
– Nej, det kan jag inte göra. Själva misstanken som sådan antyder att någon har hanterat uppgifter på ett sätt som man inte får göra, och att det är fråga om hemliga uppgifter.
