Efter tre år av fullskaligt krig och omfattande emigration är den ryska arbetsmarknaden urholkad.
Arbetslösheten är rekordlåga 2,3 procent. Ändå skriker den civila sektorn skriker efter folk och lågbetalda yrken som polis har svårt att rekrytera.
– Många poliser har skickats till Ukraina och andra har valt bättre betalda jobb inom försvarsindustrin, säger Stefan Ingvarsson, Rysslandsanalytiker vid Utrikespolitiska institutet.
Cirka 600 000 ryska soldater uppges befinna sig i Ukraina, och många därtill har dödats eller skadats. Krigsindustrin har samtidigt dragit till sig stora delar av den arbetskraft som finns eftersom man erbjuder höga löner och inom armén en bonus vid kontraktsskrivning.
Andra gör tvärtom, flyr för att slippa strida.
– Det blev en massemigration efter den fullskaliga invasionen, men man ska också se det här som en längre trend där utbildade ryssar redan under början av 2010-talet lämnade Ryssland, säger Stefan Ingvarsson.
En annan faktor är pandemin. Ryssland var ett av länderna med högst överdödlighet i världen. Barnafödseln är samtidigt låg och de kullar som kommer ut på arbetsmarknaden är därmed små.
– Svaret på allt det här har varit utländsk arbetskraft. Om man går tillbaka 15 år i tiden hade Ryssland den andra största mängden gästarbetare i hela världen. Framför allt från forna Sovjetunionen. Men många drog under pandemin och så har rubeln tappat i värde. Nu är det bara de absolut fattigaste länderna i Centralasien som det är attraktivt att ta låglönejobb i Ryssland.
Samtidigt har centralasiatiska migranter efter terrorattacken mot Crocus City Hall i Moskva 2024 varit föremål för myndigheternas razzior och utsatts för hatiska kommentarer, skriver bland andra BBC.
Enligt Stefan Ingvarsson står det ryska samhället inför ett enormt problem.
– Det är en perfekt storm, där det inte finns en enda orsak. Det är situation som är väldigt svår att se en lösning på.
