Alexandra föddes utan livmoder – har en världsunik son i dag

Det skulle ta hela 18 år innan Ulricehamnsbon Alexandra Josefsson fick reda på att hon saknade en livmoder.

– Jag var ganska ofta på ungdomsmottagningen under övre tonåren och berättade att jag inte fått mens. Jag var tillsammans med Alfons pappa redan då och undrade förstås om jag råkat bli gravid, berättar Alexandra Josefsson under en lunchpaus från jobbet som svetsare på familjeföretaget Dalums Mekaniska.

– Genom röntgen och ultraljud konstaterades att jag saknade både livmoder och en av njurarna.

En på 5 000 flickor föds med Mayer-Rokitansky-Küster-Hauser-syndrom, vilket innebär att de saknar livmoder och en del av slidan. I Sverige motsvarar det ungefär 10 till 12 flickor per år. Alexandra Josefsson var en av dem när hon föddes 1989.

Det chockartade beskedet hann knappt landa innan hon fick höra talas om den världsledande forskning som bedrevs bara 10 mil västerut, på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Där hade forskning på livmodertransplantationer, under ledning av professor Mats Brännström, pågått sedan 1999.

– Det fick mig att inte förlora hoppet, samtidigt som jag tänkte att inget var säkert förrän jag satt där med ett barn i famnen.

Hon blev snabbt en av många intressenter av en transplantation på Sahlgrenska. Desto längre tid tog innan hon hittade en lämplig donator, en uppgift som ligger på kvinnorna själva att lösa. Det är här de flesta fallerar, enligt Mats Brännström.

Efter att ha konstaterat att hennes mammas livmoder inte passade kände Alexandra Josefsson en viss hopplöshet.

– Där slocknade ljuset lite grann. Det är inget man går ut på stan och frågar efter direkt. Och det är ju också så mycket som ska stämma.

Det tog hela 11 år innan hon till slut hittade en donator som passade. Kvinnan, som var en ingift släkting med två barn, var en perfekt match och villig att ge sin livmoder till Alexandra Josefsson. Då, 2021, fanns redan ett par livskraftiga embryon som väntade på att föras in i den livmoder som hon fick inopererad.

– Jag och min sambo gjorde en IVF-behandling redan 2017. Innan dess visste jag inte om mina äggstockar skulle fungera.

I oktober 2021 låg såväl donatorn och Alexandra Josefsson inlagda på Sahlgrenska och väntade på att världens första livmodertransplantation med hjälp av enbart robotkirurgi skulle genomföras. Steg för steg frigjorde roboten livmodern hos donatorn för att slutligen dela den från kärlförsörjningen och ta ut den i en så kallad titthålspåse via slidan. Hos mottagaren kunde livmodern sedan tas in i buken via ett litet snitt och först sys ihop med kärl och därefter med slidan och stödjevävnaden. Allt med hjälp av robotkirurgi.

Tio månader senare fördes embryot från IVF-behandlingen in i Alexandra Josefssons livmoder. Få graviditeter var så övervakade som hennes och tre veckor före beräknad förlossning genomfördes ett planerat kejsarsnitt.

– Allt var planerat i förväg, eftersom det inte fick sätta igång av sig självt, säger hon.

Alfons, 49 centimeter lång och strax över 3 kilo tung, föddes den 25 maj 2023. Han är unik, eftersom det än så länge bara genomförts två livmodertransplantationer med robotkirurgi i världen och nu har Sahlgrenska återgått till öppen kirurgi. Tyvärr var det bara för Alexandra Josefsson som transplantationen gick bra.

– Det är för stort för att ta in, orden räcker inte till. Jag förstår nu vilken tur jag haft.