Stiftelsen Allbright granskar regelbundet utvecklingen av jämställdheten i svenska börsbolag. I en ny rapport tittar de nu, tillsammans med organisationer i Norge och Danmark, på hela Skandinavien.
Länderna liknar varandra, men har valt olika vägar för att bli mer jämställda, konstaterar vd:n Amanda Lundeteg.
– Norge har lagstiftat sig fram, Danmark växlar upp i rekordfart och Sverige har bromsat in efter några år av medvind, säger hon.
Hon syftar på att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har sjunkit från 37 till 36 procent i Sverige.
– Det är anmärkningsvärt, för styrelserna brukar alltid öka eller stå stilla.
Samtidigt har andelen kvinnor i ledningsgrupp ökat med en procentenhet, men de tyngsta posterna tenderar fortsatt att vikas åt männen.
Norge står sig bäst, med 41 procent kvinnor i styrelse, vilket kopplas till den kvoteringslag som infördes 2006.
– Den har slagit igenom som en hammare i styrelserummen, från sju till fyrtio procent kvinnor på ett decennium, säger Amanda Lundeteg.
Hon ser dock inte kvotering som en väg framåt för Sverige, som redan ligger relativt långt fram. Amanda Lundeteg säger också att utvecklingen inte återspeglas i de delar av det norska näringslivet som inte omfattas av lagen.
– Det finns andra insatser som tar ett större grepp och inte isolerar det till en styrelsefråga. När vi fokuserar så mycket på styrelserna gör vi jämställdheten i arbetslivet en björntjänst.
Amanda Lundeteg menar att en generösare föräldraförsäkring och fler reserverade dagar för varje förälder ökat jämlikheten i Sverige.
– I Sverige och Norge har reserverade dagar för pappor jämnat ut spelplanen. I Danmark, som införde det först 2022, ser vi hur effekten nu kommer med full kraft.
Danmark är dock sämst i klassen med 30 procent kvinnor i styrelsen och 23 procent i ledningsgruppen, men utvecklas snabbast.
– På tre år har andelen kvinnor i danska ledningsgrupper stigit från 15 till 23 procent. Det sammanfaller med krav på att bolagen måste sätta upp mål och motivera om de inte nås samt redovisa åtgärder.
Amanda Lundeteg säger att kraven inte är lika strikta som i Norge, men ändå tuffare än i Sverige, där bolagen själva förväntas ta ansvar.
Hon varnar för att vi börjar hamna på efterkälken.
– Skandinavien har länge varit en förebild, men nu visar siffrorna att vi riskerar att bli omsprungna. Det finns internationella jämförelser som visar att många länder i Europa springer ikapp oss.
Runt vart tionde svenskt och norskt bolag har en kvinna på vd-posten och i Danmark är andelen ännu lägre,
”Vägen dit är inte kantad av glas. Den är murad av nätverk”, som rapporten uttrycker det.
Amanda Lundeteg efterlyser tydligare styrning, krav och uppföljning från politikerna.
Stiftelsen vill bland annat se obligatoriska jämställdhetsmål, krav på jämställdhetsstrategier vid upphandlingar och individuell föräldraförsäkring.
– Det handlar inte om att tvinga fram jämställdhet med kvotering utan om att arbeta systematiskt och ha instanser som följer upp och håller bolagen ansvariga, säger Amanda Lundeteg.
Allbright har tidigare uttryckt oro över hur Trumps kritik mot mångfald och inkludering kan påverka europeiska bolag negativt. De noterar att vissa bolag tonat ned sina riktlinjer, men att det är för tidigt att dra några slutsatser.
EU har infört CSRD-direktivet som ökar kraven på företagens jämställdhet, vilket Amanda Lundeteg ser har gett effekt.
– EU:s regelverk trumfar just nu Trump, och flera bolag i Europa förhåller sig till det. Här har vi en chans att visa jämställdhet och mångfald är en konkurrensfördel, inte en symbolfråga.
Läs mer:
Hon vinner Ruter Dam 2025 – går mot strömmen som kvinnlig vd
Irena Pozar: ”Nyheter i dag är inte gjorda med kvinnor i åtanke”
