AI tar en allt större plats i samhället och påverkar allt från våra relationer till sättet vi arbetar på. Var tredje svensk säger sig nu använda AI-verktyget ChatGPT, enligt Internetstiftelsens nya rapport ”Svenskarna och internet”.
I rapporten tar de tempen på svenskarnas inställning till AI, och konstaterar att hälften av de som är födda på 00-talet oroar sig för att det ska leda till omfattande arbetslöshet.
En oro internetexperten Måns Jonasson säger sig förstå.
– Om jag är 20 år i dag och precis börjat jobba har jag kanske 50 år kvar. Det säger sig självt att det är läskigt att börja fundera över vad en AI kan göra om 20 år och vilka jobb som ersatts då, säger han.
Fyra av tio svenskar använder AI-verktyg, och hälften av dem väljer bort Google vid sök.
Det skapar inte bara huvudvärk för Google utan väcker också frågor kopplade till integritet och säkerhet, enligt Måns Jonasson.
– Nu måste vi öka medvetenheten om att man inte alltid kan lita på svaren från de här AI-tjänsterna. De slirar på fakta och ibland får man inte ens veta var källan kommer ifrån.
Han lyfter fram ett exempel från i somras då Ebba Busch läste upp ett falskt AI-citat i sitt tal i Almedalen.
– Jag tror inte hon är ensam om att tro att det AI:n säger är sant. Om hälften av svenskarna börjar lita på AI utan att vara källkritiska får vi problem i framtiden.
Internetstiftelsen konstaterar också att vissa inte drar sig för att dela privat information som sjukvårdsjournaler och lönespecifikationer.
– Vi har varnat folk för att inte ladda upp sådant här på grund av integritetsrisker men nu sitter man och matar in allt möjligt.
Runt sju procent av samtliga svaranden uppger att de ställt frågor om hälso- och sjukvård till en AI. Bland dem som faktiskt använt AI uppgår antalet till var femte person.
De har bland annat bett om hjälp med psykisk ohälsa, provsvar, diagnoser och frågat om medicinering och journalanteckningar.
– Problemet är att en AI alltid försöker vara dig till lags, och som du frågar får du svar. Många ställer hälsofrågor, vilket visar på ett uppdämt behov av att prata om vård som dagens sjukvård inte möter, säger Måns Jonasson.
Måns Jonasson menar att många upplever de ofta tålamodiga och till synes välvilliga AI-tjänsterna som vänner. Något som leder till att vi i större utsträckning är beredda att dela med oss av personliga detaljer till dem.
– Vi har varnat för att inte lägga ut känslig information om hälsa och integritet. Men det personliga tilltalet gör att det inte känns som att man lägger ut det på exempelvis Facebook där alla kan se, säger Måns Jonasson.
Det faktum att vi överlag förlitar oss på de amerikanska dominerade AI-jättarna gör oss sårbara.
– Det finns inga garantier för att datan inte läcker. Vad händer om de får ett stort hack och alla uppladdade filer dyker upp på darknet? Det här är en risk vi måste ta på allvar.
Med det sagt ger rapporten indikationer på att en stor del av svenskarna, fyra av tio, fortfarande inte använder ett AI-verktyg.
Måns Jonasson uppmanar dock till eftertanke i takt med att användningen ökar.
– Vi européer bör fundera på om det är vettigt att lägga alla ägg i en amerikansk korg, speciellt nu när vi blir allt mer oroliga över USA:s inriktning.
Men det kan vara lättare sagt än gjort.
– Det finns inget riktigt bra alternativ och det är svårt att rekommendera en svensk tjänst, konstaterar han.
Läs mer:
Ministern vill granska AI-fusket bland gymnasieelever: ”Oacceptabelt”
Studie: Chat GPT ger farliga råd till unga om droger och självmord
