Den senaste tiden har polisen i centrala Stockholm mött många colombianska kvinnor som hamnat i Sverige i syfte att utnyttjas inom prostitution. Det rapporterar P4 Stockholm som talat med polisinspektören Simon Häggström, verksam inom Norrmalmspolisens prostitutionsgrupp.
– Mer eller mindre varje arbetspass som vi jobbar ute i Stockholmskvällen och Stockholmsnatten så anträffar vi nya kvinnor från Colombia som vi inte har träffat tidigare, säger han till radion.
Den ideella organisationen Talita, som bland annat arbetar med att hjälpa kvinnor som vill ta sig ur prostitution, delar polisens bild.
– Vi har det senaste året iallafall sett en kraftig ökning från Sydamerika. Colombia är det vanligaste landet, men det är även andra länder som Brasilien, Kuba och Venezuela, säger Josephine Appelqvist, en av organisationens grundare.
Det är inte helt säkert varför så många kommer till Sverige just nu, men att många befinner sig i en svår ekonomisk situation är en förklaring. Enligt Appelqvist har många av kvinnorna barn att försörja eller stora skulder att betala av.
– Det finns inte jobb, eller så betalar jobben nästan ingenting och man har inte råd med mat och hyra, säger hon.
I samband med tillströmningen från Sydamerika har Talita också sett att hallicknätverken i större utsträckning verkar befinna sig utomlands. Kontakten med kvinnorna i Sverige sköts uteslutande via nätet.
– De rekryteras, som vi förstår, digitalt där de får kontakt med hallickar som erbjuder dem jobb i Europa. När de väl kommer hit är det tusen gånger värre än vad de föreställt sig. En del av dem vet inte ens vem deras hallick är. De har ingen koll på vem det är de har kontakt med. Det är någonting som vi inte har sett tidigare, säger Josephine Appelqvist.
Upplägget gör det svårt för polisen att komma någon vart med eventuella brottsutredningar, eftersom att kvinnorna inte har direktkontakt med de som styr nätverken. Samtidigt berättar Appelqvist att flera av de som Talita mött inte vågar återvända till sitt hemland på grund av hot.
– De som söker asyl får inte stanna här, men de är livrädda för hallickarna i hemlandet. Många vågar inte åka tillbaka. De hamnar i en situation som är svår att ta sig ur, säger hon.