Den 23 januari i år ringer en läkare från Huddinge sjukhus till Tomas Nilsson, som är tillsynsutredare på Läkemedelsverkets grupp för olagliga läkemedel.
En patient har, enligt rapporten som DN har tagit del av, blivit inlagd med ”mycket kraftig reaktion/chock (troligtvis allergisk)” efter att ha injicerat Mounjaro från den svarta marknaden.
– Det är första gången jag hör talas om att en patient i Sverige misstänks ha drabbats av allvarliga biverkningar av den här typen av preparat, säger Tomas Nilsson.
Han tror dock att det kan finnas ett stort mörkertal av folk som har fått biverkningar av olagligt införskaffat bantningsläkemedel.
– Om man har köpt det olagligt så rapporterar man sannolikt inte in det till oss även om man får biverkningar. Det är därför kanske sällan vi får nys om det. Det är bara om någon läkare verkligen är så engagerad att de hör av sig…
Finns det en rutin för hur sjukhusen ska följa upp sånt här?
– Nej, sjukhus ska anmäla in misstänkta biverkningar för lagliga läkemedel. Men jag känner inte till att det finns någon rutin för att följa upp olagliga läkemedel.
Läkemedlet Mounjaro skrivs ut receptbelagt till patienter som har diabetes eller lider av övervikt. Det innehåller den aktiva substansen tirzepatid, som liknar semaglutid, som återfinns i Ozempic.
Eftersom de dyra läkemedlen inte skrivs ut lättvindigt och inte heller är subventionerade för viktnedgång har det lett till en efterfrågan på den svarta marknaden, vilket DN tidigare har rapporterat om.
I det här fallet ska patienten ha berättat för läkaren, på Huddinge sjukhus, att hen ”hade köpt produkten av en man, som enligt uppgift säljer till väldigt många.” Patienten ska ha köpt preparatet som ampuller som hen själv blandat ut och injicerat på samma sätt under de senaste två åren.
Lösningen som använts beskrivs som ”grumlig”. Tomas Nilsson, utredare på Läkemedelsverket mottog samtalet från läkaren på Huddinge sjukhus.
– Det låter ju absolut inte bra i mina öron. Lösningen ska inte vara grumlig. Eftersom tanken är att det ska injiceras så ska innehållet lösas upp i vatten. Men om den är grumlig innebär det ju att det innehåller någonting som inte löser upp sig i vattnet.
Läkaren ringde för att rådfråga Tomas Nilsson om vilken behandling som skulle sättas in mot patienten.
– Läkaren som kontaktade oss misstänkte att det var en allvarlig allergisk reaktion, och ville framför allt ta reda på om vi visste vad lösningen kunde tänkas innehålla.
Men eftersom ampullen i det här fallet kastades på akutmottagningen går det i detta fall inte att analysera innehållet, för att utreda exakt vad den innehöll, och om eller hur den kan ha kontaminerats.
Tomas Nilsson och hans kollegor har dock köpt och analyserat andra förfalskade läkemedel som sålts till svenska konsumenter. Han konstaterar därmed att det inte är ovanligt att förfalskade produkter innehåller andra ämnen än den ska eller en sammansättning av flera olika ämnen.
– Vi har sett hela spektrumet, allt ifrån att det innehåller det som det ska, till att det absolut inte innehåller vad det ska. Det har dykt upp kontaminerade produkter och så vidare, säger han och fortsätter:
– Alltså allt det här är ju hemmatillverkat. Numera köper man ofta en ampull med till exempel semaglutid, som man själv löser ut och injicerar.
Läkemedelsverkets experter har också varnat för att det kan finnas stora hälsorisker med att köpa förfalskningar av preparaten som säljs olagligt på internet, och marknadsförs via sociala medier. Detta eftersom man inte vet vad produkten faktiskt innehåller, eller kan säkerställa att det har hanterats korrekt.
Med hänvisning till patientsekretess avböjer Karolinska universitetssjukhuset, som behandlade patienten, att kommentera saken. Det amerikanska läkemedelsföretaget Eli Lilly tillverkar det äkta Mounjaro-preparatet.
Eli Lilly skriver i ett mejl till DN att de har testat förfalskade produkter och funnit produkter med kritiska säkerhets-, sterilitets- och effektproblem, inklusive produkter som är kontaminerade med bakterier, höga endotoxinnivåer och höga föroreningsnivåer.
Företaget skriver att de samarbetar med brottsbekämpande myndigheter och medieplattformar för att hitta och stoppa olaglig försäljning av deras läkemedel. De uppger att de förra året hjälpte till att stänga ned tusentals sociala mediekonton och webbplatser globalt som olagligt sålde läkemedel.
Vidare skriver de i sitt mejlsvar att de ”fortsätter att vidta åtgärder för att hantera patientsäkerhetsriskerna med förfalskade läkemedel på den svarta marknaden”.
Fakta.Misstänkta biverkningar
Antal personer som har sökt sjukvård för misstänkta biverkningar av semaglutid och tirzepatid.
2019: 2
2021: 1
2022: 4
2023: 6
2024: 11
2025: 32
Källa: Giftinformationscentralen
















