När Saab gjorde upp med Brasilien för elva år sedan om att leverera 36 Jas Gripen E var avtalet värt nästan 40 miljarder kronor, den enskilt största exportaffären för ett svensk företag.
Förra veckans avsiktsförklaring mellan statsminister Ulf Kristersson (M) och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj handlar om betydligt mer. Målet är 100-150 stycken Gripen E. Förhoppningen är att det första exemplaret levereras redan inom tre år.
– Det är en jackpott för Sverige att Zelenskyj kom till Linköping. Det visar att Sverige står först i kön, säger Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.
Han syftar på att flera andra länder är intresserade av att vara med när Ukraina, efter kriget, ska bygga upp sitt flygvapen.
En stor knäckfråga är hur Ukraina ska finansiera affären. I Linköping förra veckan nämnde svenska regeringsföreträdare att frysta, ryska, statliga tillgångar, som finns inom EU, är en grund att bygga på.
– Dels har säkert Ukraina en egen finansieringsmöjlighet framför allt efter att kriget tar slut. Det andra som vi tittar på är möjligheterna att kunna använda de frysta ryska tillgångarna, sade försvarsminister Pål Jonson (M) till DN.
De ryska statliga pengarna handlar om över 200 miljarder euro, som 27 EU-länder har fryst. Framför allt finns de i Belgien. Med dessa tillgångar som säkerhet kan EU låna 140 miljarder euro för Ukrainas räkning.
Källor i Bryssel, som DN har talat med, bekräftar att efter kriget kan Ukraina använda de pengarna bland annat för att köpa moderna, egna stridsflyg.
Förhoppningen var att ett EU-toppmöte, som följde direkt på Gripennyheten, skulle ge klartecken till låneupplägget. Så blev det inte. Belgien drog i nödbromsen, oroligt för att landet ska drabbas av ryska krav på skadestånd.
Nu är förväntningarna höga på att frågan avgörs vid nästa EU-toppmöte i december, enligt DN:s källor.
Men ett villkor för att Ukraina ska låna pengar genom EU är att det gynnar företag just inom EU och i Ukraina. En anledning är att EU:s skattebetalare tar en juridisk och finansiell risk, resonerar EU-kommissionen. Därför får värdet på de komponenter som köps utanför Ukraina eller EU inte överstiga 35 procent.
Samma nivå, 35 procent, används i en försvarsfond som EU beslutade om i våras.
Exakt hur stor andel av Gripen E som är tillverkade utanför EU har DN inte kunnat utröna. Men den är hög, bedömer Martin Lundmark, lektor i försvarssystem på Försvarshögskolan.
– Det är mer än 50 procent, kanske närmare 60 procent, säger han.
Saab skriver på sin hemsida att 37 procent av komponenterna i Gripen kommer från Storbritannien, som ju inte längre är ett EU-land. Uppgiften är från 2024 och företaget exemplifierar med avancerade sensorer, landningsställ och katapultstolar.
Till det kommer motorn, som görs av General Electric i USA. Den är dyr, konstaterar Martin Lundmark men vågar sig inte på en gissning.
– Motorn går inte att byta ut mot någon annan. Då måste man bygga ett helt nytt flygplan.
Så om kravet för att få ta del av de ryska tillgångarna är att högst 35 procent tillverkas utanför EU blir det problem för Gripen?
– Ja, det låter onekligen som det, säger Lundmark.
Eftersom motorn är från USA måste landet dessutom ge sitt klartecken till att Gripen kan säljas till Ukraina. Eller i varje fall inte motsätta sig det.
– För General Electric kan det här bli en bra affär. Det finns knappt hundra plan beställda av den här versionen. Nu skulle det kunna bli dubbelt så många, säger Martin Lundmark.
Men han tar också upp den politiska risken. Även om Trumpadministrationen just nu inte har några invändningar mot en export till Ukraina kan det snabbt komma motsatta besked.
Från Saabs sida hänvisar man allt som rör finansieringen till regeringen.
– Jas Gripen E är utvecklat i Sverige och produceras här, hos Saab i Linköping. Sedan är inte alla komponenter svenska. Till exempel är motorn från USA och det finns även komponenter från Storbritannien, säger presschef Mattias Rådström.
Från försvarsdepartementet är beskedet att Gripens fördelning på ursprungsland möjligen inte är en offentlig uppgift, men kan finnas hos Försvarets materielverk, FMV.
Hos FMV som har utvecklat Gripen tillsammans med Saab bedömer Alexander Karlsson, chef för Gripen E, att det är mindre än 35 procent som kommer från länder utanför EU. Men FMV tolkar andelen brittiska komponenter som antalet komponenter, inte värdet.
Flera experter som har DN talat med påpekar att det kanske inte alls blir någon affär med Ukraina.
– Det finns många osäkerhetsfaktorer. Men det finns ganska lite att förlora och mycket att vinna. Går pengarna loss finns ju ett konkret förslag som ukrainarna ställt sig bakom, säger Magnus Christiansson på Försvarshögskolan.
Läs mer:
Ukraina vill köpa över 100 Jas Gripen från Sverige
Blev ingen ”game changer” – Zelenskyj reste hem med en halvmesyr














