Egentligen skulle det inte bli något miljardlån för Tyskland – i varje fall inte med kristdemokraten Friedrich Merz som förbundskansler. Så sent som i januari uteslöt Merz att Tyskland skulle lätta på den så kallade skuldbromsen. Den är fastslagen i tysk grundlag och innebär att Tyskland inte kan skuldsätta sig över 0,35 procent av BNP på årsbasis.
Det har samtidigt lett till att ett av världens rikaste länder har saknat resurser för nödvändiga investeringar. Den tyska infrastrukturen har varit eftersatt i åratal. I höstas undkom till exempel staden Dresden nätt och jämnt en katastrof då en bro kollapsade tjugo minuter efter att nattens sista spårvagn hade passerat.
Efter valet gjorde alltså Merz en helomvändning. I regeringsförhandlingarna med socialdemokraterna (SPD) kom han inte bara överens om ett lån på 500 miljarder euro för att reparera och renovera gator, broar och skolor.
Han beslöt dessutom att skuldbromsen ska avskaffas när det gällde försvarsutgifter som överskrider 1 procent av BNP.
Den tyska industrin är Europas lok. I flera år har Tyskland haft nolltillväxt, vilket även får europeisk ekonomi att sacka efter. Det är alltså inte så konstigt att den inflytelserika liberala tidningen The Economist kallar miljardlånen en ”fantastisk start”.
”Det är på tiden att Tyskland rustar upp så att landet kan ta den roll dess storlek och geografi kräver i det förändrade landskapet för europeiskt försvar”, anser tidningen.
Men det land som mest av allt kan pusta ut är Ukraina. Militär hjälp till länder som har blivit olagligt anfallna ingår nämligen i Merz finanspaket, något som De gröna lyckades få igenom efter långa förhandlingar. Ukraina knäar under ryska offensiver och har samtidigt förlorat sitt pålitliga stöd från USA. Att Merz troligen blir kansler och dessutom ser ut att få ordentliga resurser att bistå Ukraina militärt är i den här situationen som en skänk från ovan.
Den tyska infrastrukturen har varit eftersatt i åratal
Men flera tyska partier är emot. Ytterhögern och -vänstern AFD och Linke vill inte avskaffa skuldbromsen. Bägge gjorde ett starkt val och kan tillsammans stoppa förslaget i den nya förbundsdagen, eftersom det handlar om en grundlagsändring som kräver två tredjedelar av rösterna.
Merz har nu en vecka på sig att baxa igenom förslaget innan den nya förbundsdagen sammanträder. På tisdag röstar förbundsdagen, på fredag förbundsrådet.
De gröna, som lyckades förhandla till sig 100 miljarder i klimatinvesteringar, kommer att rösta för. Därmed torde förbundsdagen säga ja.
Förbundsrådet, som består av de olika delstatsregeringarna (Tyskland har 16 delstater) var ett osäkert kort fram till igår. Merz behöver minst 46 röster av 69 för att få en två tredjedelars majoritet. De ”säkra” delstaterna får bara ihop 41 röster sammanlagt. Den avgörande staten blir Bayern, där CDU:s bundsförvant CSU samregerar med ett parti vid namn Freie Wähler som motsätter sig skuldsättningen. Nu har CSU:s ordförande Markus Söder trots allt lyckats övertala dem och Bayern har lovat rösta ja.
Om paketet godkänns ökar den tyska statsskulden från 65 till 85 procent av BNP. Det överskrider stipuleringarna i Maastricthtavtalet, som ligger till grund för den gemensamma valutan i EU. Tyskland bryter redan nu mot avtalet, eftersom statsskulden inte borde få överskrida 60 procent av BNP.
Men Merz tvekar inte. Vinner han på fredag får han en flygande start på sin kanslerbana. Förlorar han är det ett mycket dåligt tecken. Då får han inte resurser att genomföra alla de reformer han utlovat för att äntligen sparka i gång den tyska tillväxten.
Det blir en nervös vecka i Berlin.
Läs mer:
Merz öppnar för att dela kärnvapen inom Europa
CDU och SPD tar snabbt första steg mot regeringsbildning
