Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
– Vi är två av världens största industrinationer. Det är ett stort ansvar. Men det är också en fantastisk möjlighet, sade tyska förbundskanslern Friedrich Merz då han träffade Kinas president Xi Jinping i Peking på onsdagen.
Då förbundskansler Friedrich Merz reste till Peking lovade han att göra det med Europas bästa för ögonen. Det var troligen uppriktigt – Merz är känd som en övertygad europé.
Men ingen tysk förbundskansler överlever bara genom att tänka på Europa. Han måste också tänka på tysk bilindustri.
Till Peking anlände Merz med en trettiohövdad handelsdelegation i släptåg. Tyskland är beroende av den kinesiska marknaden och dess fäbless för snygga bilar. Problemet är dock att kineserna har lärt sig att tillverka dem.
Vem som lärde dem? Tyskarna själva.
Dealen var enkel, ur Volkswagens synvinkel. Vi får tillgång till världens största marknad. Ni får tillgång till vår teknologi via joint venture-företag.
I Tyskland säger många bedömare att den tyska relationen med Kina börjar likna den man hade med Ryssland fram till 2022
Det tog några decennier, och så hade kinesisk bilproduktion sprungit förbi den tyska. Idag är den kinesiska BYD-elbilen nummer ett på den kinesiska marknaden. Volkswagen fortsätter trots detta att investera. År 2030 ska större delen av VW-bilarna som säljs på den kinesiska marknaden ha tillverkats i Kina.
I Tyskland säger många bedömare att den tyska relationen med Kina börjar likna den man hade med Ryssland fram till 2022. Man har gjort sig beroende av en diktatur som inte går att lita på.
Detta gäller dock inte bara Tyskland utan hela EU. All form av högteknologi inom elfordon och försvarsindustri är beroende av sällsynta jordarter, där Kina står för 90 procent av utvinningen och förädlingen. Kina har infört stränga restriktioner kring exporten av dessa metaller, i akt och mening att maximera sin kontroll.
Inom EU är irritationen också stor mot att Kina utnyttjar liberala handelsprinciper, samtidigt som man kraftigt subventionerar sina egna företag. Det leder till orättvisa konkurrensfördelar och prisdumpningar.
Men det största problemet just nu är att Kina ger Ryssland avgörande bistånd i dess anfallskrig mot Ukraina. Dels köper Kina rysk olja, dels exporterar man mikrochips som Ryssland använder för att bygga sina robotar.
– Det är viktigt att man talar med sin handelspartner om sina röda linjer, säger professor May-Britt U. Stumbaum vid den säkerhetspolitiska tankesmedjan Spear-institutet till tv-kanalen ZDF.
Frågan är hur stort intryck de här röda linjerna kommer att göra på Kina. De är ju redan passerade. Kina fortsätter sin handel med Ryssland utan några konkreta följder från EU:s håll.
Och ingenting i Kinas agerande under de senaste åren tyder på att man betraktar EU som viktigare än Ryssland.














