Vad är massarbetslöshet?
Framför allt ett begrepp politiker gillar att slänga i ansiktet på sina motståndare. De allra flesta skulle säga att 1930-talets depression med en arbetslöshet på 25 procent hör dit, men också 90-talskrisen då runt hälften så många gick utan jobb i Sverige. Ibland räknas pandemin in, med 11 procents arbetslöshet.
Inom nationalekonomin finns i alla fall ingen exakt definition. Därför kan liberalernas Mats Persson enkelt svara nej på frågan om han är orolig för massarbetslöshet när börserna rasar och handelskriget trappas upp.
Enligt arbetsmarknadsministern finns ingen sådan risk.
”Massarbetslösheten är redan här!” ropar vänsteroppositionen då, och pekar på de högsta arbetslöshetssiffrorna på ett decennium undantaget pandemin. Antalet arbetslösa i början av året var nära 600 000 människor.
Sverige har gått förbi Grekland och har näst högst arbetslöshet i EU och OECD. Dessutom är den uppe på nästan samma nivåer som mitt under coronapandemin, eller i kölvattnet av finanskrisen 2008.
Det betyder att vi står i början av en global kris och spejar in i en skakig ekonomisk framtid med redan höga arbetslöshetssiffror.
Varningsklockorna borde ringa både på arbetsmarknads- och finansdepartementet. Oavsett vad du kallar det dras den svenska arbetsmarknaden med allvarliga problem.
Viljan att prata om det brukar skifta med regeringsmakten
Samtidigt som Sverige har bland de högsta arbetslöshetstalen i EU har vi rekordstor brist på arbetskraft – det finns en massa lediga jobb och en massa människor som inte har ett, men de saknar rätt kompetens.
Dessutom är många av dem som länge stått utanför arbetsmarknaden lågutbildade. Handelskrig och störtdykande börser fördröjer troligen återhämtningen i ekonomin. Det knuffar i sin tur den minst anställningsbara gruppen ännu längre bort från möjligheten att skaffa sig ett jobb.
Men om man, som oppositionen gärna gör i debatten, enbart tittar på arbetslösheten hamnar man också fel.
När Socialdemokraterna satt i regering pratade Magdalena Andersson mycket hellre om sysselsättningsgraden. Den ligger i topp jämfört med andra EU-länder. Parallellt med arbetslösheten jobbar många, och många söker sig till arbetsmarknaden här.
Viljan att prata om det brukar skifta med regeringsmakten – nu är det i stället Mats Perssons tur att påpeka hur många som faktiskt är sysselsatta i Sverige.
För stunden är det mest osäkra för svensk ekonomi hur stora börsfallen blir. Men både finans- och penningpolitiken har verktyg att förhindra de värsta skadorna.
Skulle fler bli utan arbete kommer arbetsmarknadspolitiken in. Där finns redan satsningar som skulle kunna råda bot på en del av problemet. Nystartsjobb, etableringsjobb och arbetsmarknadsutbildningar finns i dagsläget i ganska liten skala. Där verkar regeringen kunna lägga in en högre växel.
Om Ulf Kristerssons gäng kan övertyga väljarna att man lyckats med en ordnad ekonomi i en orolig värld kan det bli en gyllene biljett till regeringsmakten. Fråga bara Anders Borg, finansministern som lotsade Sverige genom finanskrisen 2008 och hjälteförklarades av tyckare till både höger och vänster.
Läs mer av Annie Reuterskiöld:
”Ebba Busch vill glömma sina oinfriade löften”
”Liberalerna – en redan krasslig patient som just blev sämre”
