Ganska länge har ministrarna haft ”is i magen” när regeringen beskriver världsläget för journalister. Med Donald Trumps handelskrig har talepunkten så sakteliga bytts ut mot att saker och ting helt enkelt är ”dåliga”.
När finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar vårbudgeten är det som händer i världsekonomin både sorgligt – och dåligt.
Trots att Donald Trumps handelskrig på många sätt är unikt lär hon inte vara ensam om att känna så, särskilt inte som borgerlig finansminister. Det är lite av en tradition för högerregeringar i Sverige att ta över makten i ekonomiskt risiga tider.
Den lågkonjunktur som nu biter sig fast började med pandemin, följdes av hög inflation och har troget följt Tidöregeringen sedan maktskiftet. Planen var att vända utvecklingen och stoltsera med siffror som pekade uppåt i nästa val.
Nu ser den drömmen ut att gå i kras.
Elisabeth Svantesson påminner om förutsättningarna den här regeringen hade när den tog vid – hög inflation, hög arbetslöshet och låg tillväxt. Och riktar blickarna mot det historiska handelskaoset: det vi är med om nu har vi aldrig tidigare upplevt.
Enligt regeringen hade man redan vunnit mot inflationen med en stram finanspolitik, och så kom Donald Trump och förstörde allt.
Oppositionen ser inte helt oväntat annorlunda på saken.
Centerpartiet pekar på att återhämtningen i svensk ekonomi var svag redan före USA:s handelskrig, och att den tog längre tid på sig än i andra jämförbara länder. Både S och C anklagar regeringen för att ha struntat i den höga arbetslösheten och företagen som hade kunnat skapa jobb.
Men regeringens enskilt största satsning i vårbudgeten, det tillfälligt utökade rotavdraget för renoveringar, vill varken Socialdemokraternas eller Centerns ekonomiskpolitiska talespersoner helt ta avstånd från.
Martin Ådahl gillar både rut och rot, även om det är fel åtgärd just nu. Socialdemokraterna har ett liknande förslag, enligt Mikael Damberg men de jobbskapande effekterna är marginella.
Trots att stora subventioner till nya köksluckor och snyggare badrum är det som kanske mest sticker i ögonen bland väljare med en pressad ekonomi, verkar skiljelinjen mellan höger och vänster inte gå just där.
Så vad händer nu?
I vanliga fall brukar vårändringsbudgeten mest innehålla justeringar av satsningarna i höstbudgeten. Men den finns också till för att det ska vara möjligt att göra stora satsningar utan att vänta till nästa höst, vid stora kriser.
När kompassnålarna snurrar åt alla håll är det svårt att göra prognoser. Politiska besked kommer nästan dagligen från USA och hållbarhetsdatumet för analyser är kort. Därför kan utvecklingen mycket väl bli sämre än det sämsta scenariot i regeringens vårbudget, som räknades ut så sent som i mars.
För att vända utvecklingen är Svantessons ständiga svar ökad tillväxt.
Om regeringens chanser att verka handlingskraftig minskar, stiger sannolikheten för att mer stöd kommer till både hushåll och företag redan före nästa höstbudget. Men det är fortfarande punktinsatser.
För att vända utvecklingen är Svantessons ständiga svar ökad tillväxt.
Hur ska det gå till?
Svenskt näringslivs chefsekonom frågade i veckan hur finansministern ska öka antalet arbetade timmar i svensk ekonomi. LO undrade i samma SVT-program hur vi ska undvika en utveckling som den i USA, med ”en arbetarklass som gör revolution”.
Socialdemokraterna vill uppdatera systemet med korttidsjobb så att Sverige inte riskerar ännu högre arbetslöshet i tider av global kris. Något arbetsmarknadens parter också har efterfrågat, men som regeringen inte verkar bry sig nämnvärt om.
På regeringens tjänstemän i finansdepartementet låter det snarare som om planen framför allt är fortsatta skattesänkningar, och is i magen.
Återstår bara att se om det blir bra, eller dåligt.
Läs mer av Annie Reuterskiöld:
”Anna-Karin Hatts uppgift är att sätta Centern på kartan igen”
