För sjunde gången i rad utvärderas regeringens klimatpolitik och hur väl den följer klimatmålen. Svaret i år är: inte alls. Klimatpolitiska rådets rapport innehåller ungefär samma kritik som OECD:s utvärdering för någon vecka sedan. Möjligen har tonen skärpts något.
Regeringens politik räcker inte för att nå de uppsatta klimatmålen, varken nationellt eller på EU-nivå. Tidöpartiernas beslut om minskad reduktionsplikt och den sänkta bränsleskatten har påverkat utsläppen allra mest och i fel riktning.
Trafikverket visade i början av mars att utsläppen från vägtrafiken ökade med 18 procent under 2024, jämfört med året innan. I ett läge då den globala temperaturen ökar i rasande takt steg svenska utsläpp tre kvartal i rad. Det är första gången sedan mätseriens början för snart två decennier sedan.
Nu tar regeringen vissa steg i rätt riktning, enligt Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson, men ingenting som väger upp för tidigare beslut under mandatperioden.
För Moderaterna är rådets svidande kritik ett månghövdat problem.
Ulf Kristersson är inte bara statsminister utan också M-ledare, och går mot ett val nästa år. Ambitionen för 2026 är så klart att vinna regeringsmakten. Men att Moderaterna ska bli större än SD hamnar inte långt därefter. Oavsett vilket behöver partiet fler väljare. En klimatpolitik som kritiseras i rapport efter rapport är ett hinder på den vägen.
Just kvinnor och storstadsväljare röstar nämligen ofta med klimatförändringarna här och nu i åtanke.
Moderaternas sorgebarn är svårigheten att attrahera kvinnor och väljare i storstäderna. Det har partiet slagit fast i ett pärlband av eftervalsanalyser. Nu senast i EU-valet. Därför ska moderat kommunikation fokusera mer på klimat- och miljöfrågor än till exempel kärnkraft. Just kvinnor och storstadsväljare röstar nämligen ofta med klimatförändringarna här och nu i åtanke.
När en samlad expertis påpekar att regeringens politik kraftigt förvärrar Sveriges utsläpp är det lättare sagt än gjort.
Dessutom gör Jimmie Åkesson sitt till.
Med en debattartikel tidigare i veckan gick samarbetspartiet till storms mot EU:s klimatpolitik. Ska Sverige satsa fullt ut på upprustning måste vi som land tjäna pengar, och då står klimatmålen i vägen, skrev Åkesson fritt återgivet.
Problemen med det, för ett EU-positivt parti som Moderaterna, är flera. Bland annat att klimatlagen bestämmer att regeringens arbete ska utgå från klimatmålen. Men också att klimatförändringarna i sig ses som ett hot mot den nationella säkerheten.
”För ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige krävs ett motverkande av klimatförändringarna och en anpassning till deras konsekvenser” som det står i regeringens nationella säkerhetsstrategi.
Läs mer av Annie Reuterskiöld:
Landerholm-affären har utvecklats till en av Kristerssons största kriser