Den fräcka stöldkuppen på konstmuseet Louvren i Paris har blivit en stor internationell nyhet och beskrivs som en filmscen. Tjuvarna tog sig in på museet under söndagsmorgonen när det nyss hade öppnat, och på fyra minuter lyckades de stjäla nio ovärderliga föremål för att sedan försvinna iväg på mopeder. Ett föremål tappades dock på vägen. Enligt Le Parisien var det ett diadem, dekorerat med 1 340 diamanter och 56 smaragder, som tillhört kejsarinnan Eugénie de Montijo, fru till Napoleon III.
Alla de stulna klenoderna har burits av drottningar och kejsarinnor i det franska hovet under 1800-talet. Bland annat saknas drottning Maria Amalias och drottning Hortenses tiara, safirhalsband och örhänge.
– Det är stora ädelstenar, så de har ett högt ekonomiskt värde. Men jag vill framhålla det kulturhistoriska värdet. Det här var ju inte vilka smycken som helst. De representerar Frankrikes kungliga och politiska historia, säger Carolina Tüür, gemmolog och smyckesexpert, känd från ”Antikrundan” i SVT.
Ett av smyckena har extra stort kulturhistoriskt värde, menar hon, och det är en brosch, kallad relikbroschen, som tillhört kejsarinnan Eugénie de Montijo.
– Den är speciell, eftersom den härstammar från de franska kronjuvelerna innan revolutionen. Under franska revolutionen bröt man sig in och stal nästan alla kronjuveler, så det finns inte mycket av dem. Det här var en sådan brosch, så det känns extra trist att den nu är borta, säger Carolina Tüür.
På ett porträtt av Maria Amalia, som blev den sista drottningen i Frankrike, bär hon ett stort juvelhalsband med matchande örhängen, vilket ser ut att vara safirsetet som nu stulits från Louvren. Att drottningen avbildades med ett maffigt garnityr, som hon endast använde vid officiella tillfällen, är ingen slump, menar Carolina Tüür.
– Så är det med magnifika smycken, genom alla tider har de varit en symbol för samhällelig status och makt. Genom smyckena visade man att man tillhörde en viss position och var en person av betydande vikt.
Att det var just ett matchande set är inte heller någon tillfällighet, berättar experten. Vid den här tiden etablerades trenden att bära halsband och örhängen i samma stil.
Diademet, som tjuvarna tappade utanför museet, är enligt uppgifter skadat, men Carolina Tüür är hoppfull och hänvisar till efterspelet av stölden av de kungliga begravningsregalierna i Strängnäs 2018:
– Regalierna var väldigt förstörda och demolerade, men man lyckades restaurera dem. Det tror jag man kan göra här också, säger hon.
Att resten av stöldgodset från Louvren skulle kunna dyka upp igen håller hon inte heller som omöjligt. Efter kuppen mot museet Grünes gewölbe (Gröna valvet) i Dresden 2019, där det stals historiska smycken, ädelstenar och föremål till ett värde av 1,2 miljarder, återfanns en del av sakerna. Nu leder polisen i Paris en insats för att gripa tjuvarna och hitta de glittrande skatterna.
– Vad som än händer hoppas jag att gärningsmännen inte slaktar smyckena och säljer stenarna, utan att de får fortsätta vara i helt skick. De är inte ju bara döda föremål, utan säger något om historien och de regenter som burit dem. De ska vara på museum, där de kan tjäna sitt syfte – och där alla kan se dem och lära sig något om den tiden. Nu blir det ett hack i historien, säger Carolina Tüür.
Läs mer:
Smyckena som stals från Louvren
Bristen på säkerhet i Louvren var känd
