Är bränd bock bäst?

Han ligger i topp. Före hockeystjärnorna i Brynäs, före hela Sveriges kaffereferens Gevalia, före Ahlgrens bilar och Pix. Julbocken är Gävles i särklass starkaste varumärke, välbekant långt utanför kommunens och – faktiskt – rikets gränser.

”We’re in the land of Christmas”, utbrast ett amerikanskt par på besök 2016.

– Vi intervjuade dem och de sa att de var så förälskade i bocken och i hela atmosfären i Gävle.

Det är Malin Lindqvist som återger mötet med de amerikanska bockfantasterna. Hon är näringslivsutvecklare på Gävle kommun och har varit en viktig del av kommunens bockprojekt de senaste 13 åren.

DN träffar henne och Karolina Pehrsson, kommunal varumärkesstrateg, i Enneska salongen på Gävle stadshus. Salongen ligger vägg i vägg med det tidigare privatpalatsets pampiga spegelsal, som i dag rymmer kommunfullmäktige.

Utanför lyser bockens breda halmrygg som guld när vintersolen mödosamt klättrar upp på en klarblå himmel.

– Bocken är en positiv och vänlig symbol för Gävle och för julen. Vår upplevelse är att bocken är något som Gävleborna är stolta över och att man vill att den ska få stå, säger varumärkesstrategen.

Men på stadens gator delar inte alla den synen.

– Alltså, det hade ju varit kul om den brann, säger Hannah Moncada, 29 år, som är född och uppvuxen i Gävle.

Det var rökt från start. Gävlebocken sattes upp för första gången 1966. Det var handlare från stadsdelen Södermalm som låg bakom jippot i ett försök att locka kunder till julkommersen. Den första bocken brann när nyårsklockorna ringde in 1967.

Med inte mer än en tändare till hjälp gjorde sig en 25-årig man, i Arbetarbladet kallad ”julbocksvandalen”, skyldig till grov skadegörelse, för vilket han belönades med fängelse i sex månader.

Här skapades nu i ett slag två parallella traditioner: att fira in julsäsongen med en ståtlig halmbock – och att bränna ner densamma.

Året därpå, på tolvslaget, brinner bocken igen; och nästföljande år, och året efter det.

– Det har varit lite företeelser kring Gävlebocken under årens gång, säger Malin Lindqvist diplomatiskt.

– Vilket har gjort att intresset för den bara har ökat och ökat, tillägger hon.

Jo, de två tjänstemännen är fullt medvetna om att för många är det, om inte skadegörelse och mordbrand som lockar med bocken, så spänningen som har skapats genom årtionden av bockbränningar.

– Ju längre bort ifrån Gävle man kommer, desto mer är det nog så att bocken är känd för spänningen kring den. Vi har ju webbkamera på bocken och det är många som följer den till och med i USA, helt utan att vi har gjort någon reklam som är riktad mot USA, säger Malin Lindqvist.

Karolina Pehrsson fyller i:

– Det är väldigt olika. Lokalt skulle jag säga att man tycker att bocken är väldigt fin. Många kommer till invigningen med sina barn eller barnbarn, för att de själva var där när de var barn.

Faktum är att bocken har brunnit eller på annat sätt vandaliserats fler gånger än den har klarat sig helskinnad ur jul- och nyårshelgerna. Kommunens två kvinnor starka bockdelegation pratar helst om att den har klarat sig 21 gånger.

Men det krävs inget större geni för att räkna ut att med 58 år på nacken så har bockbrännare och andra vandaler lyckats komma åt Gävlebocken 37 gånger.

Senast den brann var 2021 och i januari 2022 dömdes en man i 40-årsåldern till sex månaders fängelse för grov skadegörelse.

DN har försökt få tag på bockbrännaren för att fråga vad som driver en människa att sätta eld på en symbol som representerar både Gävle och julen, men mannen har de senaste åren saknat folkbokföringsadress och har inget registrerat telefonnummer.

Även 2019 dömdes en man efter att ha försökt tända eld på bocken. Inte heller han har gått att nå.

Med tanke på att bocken har brunnit eller på annat sätt förstörts hela 37 av 58 år måste man konstatera att Gävlepolisens facit vad gäller att gripa bockbrännare är ganska skralt.

Till 50-årsjubileet 2016 publicerade Gefle Dagblad och Arbetarbladet en bockbilaga. I den konstateras att fram till år 2015 har bara sex personer lagförts för att ha bränt ner Gävlebocken. Lägg därtill männen från 2019 och 2021.

Frågan är hur många fler bränningar det kommer att bli. Säkerheten kring bocken är numera rigorös.

I år har han flyttats från sin vanliga plats på Slottstorget till torget utanför stadshuset där genomströmningen av folk är större och där polisen har kameraövervakning.

Han omges av dubbla gärdsgårdar och särskilda kameror täcker varje kvadratcentimeter av diket mellan staketen. Den som till äventyrs klättrar över, eller bara skakar det yttre staketet, kommer att utlösa ett högljutt larm.

Dessutom finns en rödmålad vaktkur som nattetid bemannas av säkerhetspersonal.

Malin Lindqvist och Karolina Pehrsson anser inte att Gävle har något att vinna på att bocken brinner.

– Intresset för bocken är stort. De flesta vill ha den kvar. Vi har gjort mätningar av antalet bokade hotellnätter och kan se att när den har brunnit så har antalet gästnätter gått ner, säger Malin Lindqvist.

Och ändå… Kanske utan att tänka på det själv använder Karolina Pehrson begrepp som hör hemma i religiösa, eller mytologiska, sammanhang.

– Det är ju dynamiken i attentat och att han återuppstår som är spännande. Även om någon förstör bocken så kommer han alltid tillbaka och står där som en stolt symbol. Det är som en ritual och det tror jag att många gillar, det finns en trygghet i det, säger hon.

Den korta vinterdagen går mot middag och redan anas en mörkare blå ton i himlen över Gävle. Med ett ”tack och bock” ger sig DN ut för att hinna fotografera den här artikelns huvudperson innan solen går ner.

Bockdelegationen har hört ordvitsen förut.

– Welcome bock, blir svaret.