Vilka väg- och järnvägsprojekt är lönsamma för samhället att lägga pengarna på?
Frågan är oerhört komplex, det är alla experter överens om, och den stressar politiken och Trafikverkets ledning.
Inför att regeringen i maj kom med beslutet om hur de 1 171 miljarderna till infrastruktur ska fördelas under de tolv kommande åren, var direktivet till planerarna att utgå från vad som beräknas vara just ”samhällsekonomiskt lönsamt”.
Men rader av stora satsningar som redan pågår, ligger i plan eller utreds har av Trafikverket bedömts vara olönsamma. Dit hör alltså det som kallas ”Östlig förbindelse” i Stockholm och redan beslutade järnvägen Göteborg-Borås. Båda beskrivs som ”robust olönsamma”.
Samma sak sa Trafikverket om dubbelspår Gävle-Sundsvall, och där blev beslutet nu en begränsad satsning. Trafikverket har även klassat det pågående bygget av Ostlänken (Järna-Linköping) som olönsamt.
Samtidigt brukar projektens förespråkare påpeka att byggen som Stockholms Citybana, Malmös Citytunnel och Botniabanan också bedömts vara olönsamma – men väl på plats setts som nödvändiga. Den pågående utbyggnaden av Stockholms tunnelbana sågs av forskare också som olönsam.
– Vi får inte sopa de här frågorna om hur analyserna tas fram under mattan. Det måste bli tydligt hur beräkningarna görs och att systemeffekter kommer fram för att stärka allmänhetens förtroende, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).
Vad är det mer konkret ni vill åstadkomma?
– Det behövs bättre metoder för att se till att de mest akuta åtgärderna kommer först. Trafikverkets analyser har fått återkommande kritik från flera delar av landet. Vi vill att analyserna blir mer transparenta och förutsägbara för att diskussionen ska bli bättre.
Regeringen ger ett exempel: ”Det har bland annat handlat om värderingen av restidsvinster för olika trafik- och transportslag, vilka effekter som fångas respektive inte fångas i en kalkyl respektive i de kvalitativa bedömningarna, hur koldioxidutsläpp värderas, hur väl trafikprognoserna svarar mot verkliga förhållanden i närtid samt i vilken mån de utgör en realistisk bild av framtida trafikflöden.”
Andreas Carlson pekar på att när samhällsekonomiska beräkningar för samma projekt också ändras över tid ”skapar det utrymme för kritik och misstänksamhet”.
– Det har vi inte råd med, säger han. Trafikverket självt har identifierat frågan och nu får de uppdraget att ta fram en handlingsplan.
Fakta.Analysen justerades kraftigt för tio projekt
I Trafikverkets förslag till ny nationell plan för perioden fram till 2037 hade man rangordnat investeringar 160 objekt utifrån bedömd samhällsekonomisk lönsamhet.
För tio objekt har de så kallade nyttorna justerats med mer än 50
procent jämflört med tidigare analyser.
Ett exempel som Trafikverket lyfter: Rv 26 Hedenstorp-Månseryd visade nu på en nettonuvärdeskvot på 2,5 – alltså 2,50 kronor tillbaka per satsad krona – medan huvudanalysen hade en kvot på -0,27, alltså ”olönsamt.”
Trafikverket skrev i höstas att ”objektets lönsamhet bedöms troligtvis ligga någonstans mellan dessa nettonuvärdeskvoter”.
Källa: Trafikverket
Läs mer:
Regeringen öppnar för betalvägar: ”Kalla det gärna systemskifte”
Professor sågar nya nattågen: ”Det bästa vore att avbeställa”