Det är inte länge sedan de träffades. Peter Gerhardsson var för bara ett par veckor sedan i London och hälsade på hos Arsenal, tittade på en internmatch och pratade med just tränaren Renée Slegers om de fyra svenska spelarna i laget: Stina Blackstenius, Amanda Ilestedt, Rosa Kafaji och Lina Hurtig.
Frågan är om någon av dem kommer att få speltid i Champions League-finalen mot Barcelona i Lissabon på lördag kväll. Kafaji är fotskadad och inte tillgänglig, de övriga tre har fått sparsamt med speltid den senaste tiden.
– Jag kan förstå det beroende på den konkurrenssituation de har i Arsenal, säger den svenska förbundskaptenen.
– Jag gillar Slegers på grund av att hon är oerhört ärlig, rak och tydlig med ”så här tycker jag om den här spelaren, det här tycker jag om det här”.
Han har följt Slegers tränarkarriär på nära håll ända sedan hennes första jobb i Limhamn Bunkleflo 2018. Redan då imponerades han av den unga tränaren, född 1989.
– Jag har ju alltid i min fotbollsuppväxt gillat nederländsk och spansk fotboll, så när jag såg henne på träningarna där, och de idéer hon hade – hon pratade om en mot en och så vidare – tyckte jag att det var jätteintressant, säger Peter Gerhardsson, som tillfälligt förstärkte ledarstaben i det svenska landslaget med Slegers under VM 2023.
Från Limhamn gick Slegers vidare till att bli förbundskapten för det svenska U23-landslaget 2021, sedan tränare i Rosengård som hon fick lämna våren 2023 på grund av dåliga resultat.
Därefter blev hon assisterande tränare i Arsenal under Jonas Eidevall. Rollen som huvudtränare fick hon när Eidevall fick lämna i oktober 2024.
Sedan dess har Arsenals formkurva gått nästan spikrakt uppåt. Londonlaget slutade tvåa i den engelska ligan bakom Chelsea, och i Champions League-spelet gick vägen till final via tunga vändingar mot Real Madrid och giganten Lyon.
Det var i den matchen som hela säsongen kom samman för laget, säger Slegers när hon tar plats på presskonferenspodiet inför finalen.
– Det blev tydligt i den matchen hur mycket arbete och engagemang det finns från spelarna. Den viljan att lösa problem, att nå nästa nivå, att utmana saker. Det är för mig det bästa med att vara en del av det här laget och jag tror att det är därför spelarna är här just nu, redo att spela Champions League-final.
Hur känner du inför att vara här, i den här positionen?
– Väldigt stolt och väldigt glad för så många människors skull. Jag har bara varit i klubben i ett och ett halvt år, men för att kunna ta ett lag till Champions League-final krävs mycket jobb under lång tid. Det är många som har jobbat i bakgrunden.
Spelarna i Arsenal lyfter ofta fram Renée Slegers förmåga att behålla lugnet som en av hennes främsta styrkor – även i riktigt stressande lägen som när laget ligger under i Champions League-matcher.
Det lugnet lär behövas för att kunna rucka på Barcelona som är regerande Champions League-mästare och har vunnit turneringen tre gånger de senaste fyra åren.
Senast Arsenal vann en Europatitel var 2007, mot Umeå IK, när turneringen fortfarande hette Uefa Women’s cup. Då var Renée Slegers 18 år och själv en del av Arsenals akademi som spelare.
Tidigare i veckan åt dagens Arsenalspelare lunch med de som vann titeln 2007.
– Det det blev tydligt hur mycket det fortfarande betyder för dem, säger Alessia Russo.
Anfallaren ligger på delad andraplats i skytteligan i Champions League bakom Barcelonas Claudia Pina, och är en av spelarna som höjt sig flera nivåer sedan Slegers tog över som tränare.
– Vi har försökt skapa en riktig bra miljö för spelarna att kunna prestera i. Det har varit ett aktivt val från min sida att försöka stärka alla i deras bästa sidor, säger Renée Slegers.
Även om favoritskapet ligger på Barcelona ger hon sitt lag en stor möjlighet att skrälla.
– Vi är ödmjuka inför uppgiften men vi är här för att vinna. Matchen kommer skifta i momentum, för oss handlar om att hantera det.
