Var kommer vi ifrån?
– Den frågan har fascinerat människan i århundraden. Länge trodde man att vi människor kom från en enda utvecklingslinje, men vår forskning visar tydligt att vårt evolutionära ursprung är betydligt mer komplicerat än så, säger Trevor Cousins, genetiker vid University of Cambridge, i ett pressmeddelande.
Tillsammans med kollegor har han studerat människans genetiska ursprung. Men i stället för att studera gammalt dna, utgick forskarna från 1000 Genomes Project som är ett internationellt projekt som mellan åren 2008 och 2015 kartlade hur den mänskliga arvsmassan varierar mellan olika delar av världen. Med hjälp av en algoritm undersökte forskarna sedan små förändringar av arvsmassan och kunde på så sätt dra statistiska slutsatser om vilka händelser i det förflutna resulterat i den genetiska variation vi har i dag.
Resultatet, som nu redovisas i Nature Genetics, visar att vi människor härstammar från minst två grupper av människoliknande varelser som levde långt innan vi, Homo sapiens, uppstod i Afrika för lite drygt 200 000 år sedan.
Vilka som är våra förfäder är omdiskuterat. Det kan ha varit Homo erectus eller Homo heidelbergensis. Oavsett vilket, visar Trevor Cousins forskning att den grupp som resulterade i den moderna människan splittrades upp för cirka 1,5 miljoner år sedan, innan den flöt samman igen för cirka 300 000 år sedan, det vill säga strax före det att den moderna människan klev fram i rampljuset. Den ena gruppen bidrog med 80 procent av den genetiska variation vi har i dag, medan den andra stod för 20 procent.
Därutöver kan forskarna se att det var från den större gruppen som våra ”kusiner” –neandertal- och denisovamänniskorna – har sitt ursprung, medan den mindre verkar har gett oss genvarianter som varit viktiga för vår hjärnfunktion.
– Att vi kan rekonstruera händelser som ägde rum för hundratusentals eller flera miljoner år sedan bara genom att studera hur vår arvsmassa ser ut i dag är häpnadsväckande. Det visar att vår historia är rikare och mycket mer komplex än vi tidigare trott, säger en annan av forskarna, Aylwyn Scally vid Darwin College.
För runt 50 000 år sedan var det dags igen, för då parade vi människor oss med neandertalmänniskor, vilket också syns i vårt dna. Denna hybridisering tros dock inte alls ha varit lika omfattande som de tidigare, eftersom ”bara” runt 2 procent av vår arvsmassa i dag kan härledas till dessa sexuella möten.
Läs mer:
Världen firar Lucy: 50 år – eller tre miljoner år gammal?
Neandertalsex gav oss mängder med dåliga gener
