Han beskriver det som ”en dum natt”, oktobernatten förra året då en 16-åring från Stockholm kastade två handgranater mot en grannvilla till Israels ambassad. Mannen, som då var 19 år och sedan dess hunnit fylla 21, erkänner att han tagit på sig att förbereda dådet och se till att 16-åringen genomförde det.
På onsdagen var det 21-åringens tur att höras under rättegången i Köpenhamns byrätt där de två svenskarna står inför rätta för terror, försök till terror och mordförsök. Brottsrubriceringar som kan ge mycket långa fängelsestraff vid en fällande dom.
– Jag är inte en ängel men jag är inte heller en terrorist, säger han.
Frilansare åt gängen, efterlyst för inblandning i ett mord i Malmö, kompis med personer i Foxtrotnätverket, ja – men inte terrorist. Så lät det i rättssalen.
De åtalade har båda erkänt sin inblandning i granatkastningen och berättat hur det gick till. Men det var inget terrordåd, hävdar båda. De menar att det var ett uppdrag där de inte kände till vare sig motiv eller måltavla. Den äldre av de två säger att han styrde om dådet från att riktas mot grannhuset till ambassaden, för att undvika att det riktades mot den. I rättssalen säger han att året i häkte har gett honom mycket tid att tänka på det som hände.
– Alla slutsatser är bara: Vad fan gjorde jag? säger han.
Att hjälpa till att ordna dådet skulle ge honom en halv miljon. Men han fick kalla fötter, hävdar han i rätten.
– Jag tackade ja för tidigt, jag skulle ha frågat efter mer information. Det kändes fel att dra in 16-åringen i det.
Han berättar öppet och välformulerat hur han tog ett jobb inom det som polisen kallar ”crime as a service”, och att det inte var första gången.
– Jag frilansar, så man träffar många olika nätverk.
Den här gången var uppdraget att förbereda inför ett sprängdåd. 21-åringen säger att han inte fick veta så mycket om det, men han var internationellt efterlyst för ett mord i Sverige och behövde tjäna pengar.
– Det är alltid hög sekretess på var jobbet är, vad det går ut på och var det ska ske. När jag fick erbjudande om jobbet var erbjudandet att jag skulle få 500 000 danska, och att det var att kasta handgranater mot ett bostadshus, säger han.
Adressen fick han 20 minuter innan han skulle bege sig till platsen. Väl där såg han flaggan och de soldater som vaktade byggnaden och förstod att måltavlan var Israels ambassad. Därför hamnade han i ”tjafs” med sina uppdragsgivare, säger han.
– Personen sa att det är försent att backa ut nu, du vet reglerna och du har redan tagit jobbet.
Den 16-åring som skulle kasta granaterna och som dagen innan skjutit mot israeliska ambassaden i Stockholm, skulle inte få veta någonting om måltavlan, säger han.
– De sa att han absolut inte ska veta att det är en ambassad, han ska inte få veta någonting om jobbet, vem som har kontroll över jobbet. Jag ska hålla honom lite under kontroll, säger han.
Han var inte intresserad av vad motivet till uppdraget var och säger att 16-åringen var märkbart stressad.
– Jag märkte att de utnyttjade honom och hotade honom. Jag märkte på honom att han inte ville det här, säger han.
När åklagaren undrar hur det yttrade sig jämför 21-åringen med tidigare tillfällen då han varit tillsammans med minderåriga som ska utföra brott.
– Vanligtvis tror de att de är Rambo i den situationen, det var stor skillnad här. Han var nervös, han ställde nervösa frågor. Det kändes som att han blivit hotad, säger han.
Åklagaren hävdar att det handlar om ett terrordåd där handgranaterna hamnade fel. Han visade bilder med propalestinska budskap som hittats i en av de telefoner som 21-åringen hade. Bilder som han inte sett tidigare, menade han själv och sa att de måste ha funnits i mobiltelefonen när den skaffades för uppdraget.
Handgranaterna kastades inte mot ambassaden utan mot en närliggande villa. Det var inte en slump, menar 21-åringen som hävdar att det var en kompromiss som han och uppdragsgivaren enades om. På så sätt skulle det bli en markering mot israeliska ambassaden samtidigt som han och 16-åringen inte behövde utföra dådet mot den, hävdar han.
21-åringen berättade detaljerat om dygnet i Köpenhamn men ville inte svara på frågor om personerna som gav honom jobbet.
– Jag är inte medlem i Foxtrot men jag känner folk därifrån, säger han och säger att utvecklingen i Sverige gjort att man varit tvungen att välja sida, även om man inte är medlem i något av gängen.
Rättegången avslutas i mars nästa år och är en av en lång rad rättsfall där unga svenskar misstänks ha begått våldsbrott i Danmark mot betalning.
Läs mer:
Foxtrots barnsoldat misstänks ha utfört dåd mot israeliska ambassader
Motivet avgörande i terrormål mot unga svenskar
Så lockas barn in i gängkriminalitet genom sociala medier
