Stämningen i rättssalen är tryckt. Till vänster sitter mamman till pojken som gick till skolan en marsdag 2022 och aldrig kom tillbaka. Mittemot – rektorn som åklagaren menar inte har gjort tillräckligt för att förhindra olyckan som orsakat pojkens död.
– Jag vill bara säga att jag är väldigt berörd av Adils död och jag beklagar verkligen sorgen, säger rektorn till mamman som nickar.
Hennes son var åtta år gammal. Det var under en rast som han enligt vittnesmål hade klättrat på vad som beskrivs som ett berg mitt på skolgården. En pojke som då gick i nian berättar att han böjde sig ner för att hämta en fotboll när han såg att Adil hade trampat snett och trillat ner.
– Det var jag som kom fram först och jag bar honom till expeditionen. Det fanns inga vuxna i närheten, säger han i sitt vittnesförhör.
En rastvakt tillkallades, sedan kom fler vuxna. Pojkens mentor, rektor och mamma. I början kunde Adil prata – mamman skämtade med honom om att han var en klätterapa – men han var yr och blev allt mer frånvarande.
112 larmades med det dröjde en timme innan ambulansen kom fram. På sjukhuset konstaterades att han hade fått hjärnblödning. Adil dog senare på kvällen av sina skador.
En tragisk olycka, men kunde den ha förhindrats?
Göteborgs stads har utrett händelsen och funnit att inga fel har begåtts. Martin Elofsson, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Göteborg, har utrett i två år och är av en annan åsikt.
I åtalet menar han att rektorn har känt till att barn klättrade på berget och vilken risk det innebar – men inte åtgärdat problemet.
Flera anställda vittnar om att de har lyft problemet med berget ett flertal gånger. En hade föreslagit att man skulle läggas ut stötdämpande mattor.
En annan berättar att skolan har varit mycket eftersatt, byggd på 1960-talet och att det fanns många saker att åtgärda. Berget var ett problem i mängden och upplevdes inte som det mest akuta.
I samband med en renovering för några år sedan sattes det upp dubbla staket på toppen av berget men barnen kunde ändå klättra över från en trappa som löper längs ena sidan av det.
Rektorn själv berättar i förhör att hon inte har känt till riskerna med berget eller att det skulle ha funnits någon oro. Det har inte skett några allvarliga olyckor tidigare på platsen.
Hon säger också att hon, med facit i hand, inte har haft tillräckligt bra kunskaper om arbetsmiljöansvaret gällande fysisk miljö i skolgården.
– Mitt fokus var tillsyn över eleverna på rasterna och att åtgärda något som har varit trasigt. När jag kom till skolan så sprang det barn överallt, det var jag som styrde upp var barnen och vuxna skulle vara under rasterna.
Flera ur personalen berättar att rektorn har sett till att det finns ett rastvaktsschema, att rastvakterna skulle ha på sig röda jackor så att de skulle vara synliga och att de inte skulle använda telefonerna eller ha en kaffekopp i handen.
Hon har även satt upp sig själv som vakt på rasterna. När åklagaren frågar om hon har gjort tillräckligt, svarar hon:
– I och med tillsyn, placering av rastvakter, dubbla staket ovanför berget och staket på trappan, så ja, jag anser att jag har gjort tillräckligt.
Enligt henne var det förbjudet att klättra i berget och att det var något alla visste.
Vittnet som säger sig ha sett Adil falla berättar i tingsrätten att det inte gick en dag utan att han såg barn klättra där under sin tid på skolan.
– Det var helt normalt för oss. Det var därför som jag inte reagerade när jag såg honom däruppe. Alla gjorde det hela tiden, säger han.