Bartendern Harry springer som ett skott mellan borden på ett av Amsterdams många ölkaféer. På menyn står fondue, musslor och trettio sorters öl. Huskatten Mango spanar ut över gästerna från bardisken, till synes nöjd över att den vanliga lunken nu återvänt till krogen.
– Det var rätt dramatiskt. Männen stormade in här, de gapade och skrek och gjorde Hitlerhälsning, säger Harry som inte vill ha sitt efternamn i tidningen.
Han syftar på händelsen som ägde rum några dagar tidigare och som skapat stora rubriker i Nederländerna, som går till nyval på onsdag. En grupp svartklädda maskerade män rusade in på den fullsatta serveringen och satte skräck i gästerna.
Måltavlan för attacken var Nederländernas motsvarighet till S-ledaren Magdalena Andersson, Arbetarpartiets premiärministerkandidat Frans Timmermans. 64-åringen satt vid ett bord och gjorde en tv-intervju när han plötsligt blev avbruten av huliganerna.
Harrys kollega visar i sin mobiltelefon restaurangens övervakningsfilm som fångade hela händelseförloppet.
”Ditt äckliga, skitiga judesvin” hörs en av männen ropa på filmen. ”Dö”, säger en annan.
– Men när de fick syn på tv-kameran flydde de lika snabbt som de kommit, berättar Harry.
Efter attacken lämnade Frans Timmermans omedelbart restaurangen, rädd för att bli angripen på nytt. Samma dag hölls en främlingsfientlig manifestation i en annan del av Amsterdam.
– Timmermans sade att om tio minuter kan det komma femtio maskerade män till. Han drack inte ens upp sitt te, säger Harry.
Nyvalet i Nederländerna skulle skänka landet lugn och ro efter en tid av politisk turbulens, men valrörelsen har urartat i våld och hot om våld.
Dagen före attacken på ölkaféet meddelade Timmermans motkandidat, den islamfientliga ytterhögerpolitikern Geert Wilders, att han ställer in sin valkampanj av säkerhetsskäl.
Wilders har länge levt med en allvarlig hotbild. 62-åringen har sedan tidigare polisbeskydd dygnet runt, bor på en hemlig ort och färdas i bepansrade bilar.
Men sedan belgisk polis sprängde en misstänkt terrorcell i början av oktober har allvaret skärpts ytterligare.
Tre unga män med kopplingar till den jihadistiska miljön sitter häktade anklagade för att ha planerat att mörda flera kända politiker, däribland Geert Wilders och Belgiens premiärminister Bart De Wever.
”Det är inte första gången det händer mig(…) men det skrämmer mig lika mycket varje gång. Jag har en dålig känsla och därför avbryter jag alla mina kampanjaktiviteter”, skrev Wilders på X.
När övriga partiledare drabbat samman i radio- och tv-debatter har den ledande kandidaten stannat hemma.
Många nederländare frågar sig nu hur det kommer sig att det politiska klimatet blivit så upptrissat i deras land, en gång känt för sin liberalism, öppenhet och tolerans.
– Det har blivit så polariserat och tonläget i debatten är så högt, säger en väljare som presenterar sig som fru Lous, nybliven pensionär.
Hon vädjar till holländarna att tagga ner och uppträda mer respektfullt mot varandra.
– Man ska inte sjunga högerns eller vänsters sång, utan använda sitt eget huvud och fundera hur man själv vill ha det, säger hon.
Statsvetarna talar allt oftare om affektiv polarisering, en tendens där väljare känner ett starkt känslomässigt ogillande och misstro mot människor från andra politiska läger.
Det är tydligt i Nederländerna där Arbetarpartiets Frans Timmermans utgör ett rött skynke för väljare som inte gillar hans klimatpolitik. Den tidigare EU-kommissionären är en av arkitekterna bakom EU:s gröna giv och får ofta klä skott för höga bränsle- och energipriser.
Motkandidaten Geert Wilders anklagas å sin sida för att piska upp ett hat i samhället. Hans budskap kretsar kring tre i:n: mot islam och invandring och för Israel. Han kräver asylstopp och odlar nära kontakter med Europas ytterhöger.
Studenterna Silvjin Hasberg, 20, och Eva Visser, 20, tror att Wilders inställda valkampanj i själva verket är en medveten strategi för att få fler väljare.
– Det är klart att hot har riktats mot honom, men det passar också att hans kampanj handlar om att vara utsatt för yttre hot. Han dyker inte upp i debatter och det ger honom massa uppmärksamhet, säger Eva Visser.
Att påstå att Geert Wilders har varit puts väck från valrörelsen är en sanning med modifikation. Den blonde toppolitikern blickar ner från valaffischer på stan och sprider sitt budskap via sociala medier – från en hemlig ort.
Wilders hoppas kunna göra om succévalet för ett och ett halvt år sedan, då hans Frihetsparti blev störst och tog plats i regeringen för första gången. Men efter en dispyt om migrationspolitiken sprack den bräckliga koalitionen. Därför skickas nu väljarna på nytt till valurnorna.
– Det är oroande att det redan är val igen, och frustrerande att politikerna verkar ha så svårt att samarbeta, säger Eva Visser.
En majoritet av de nederländska medborgarna känner frustration och maktlöshet inför hur politiken förs, enligt en undersökning från Institutet för social forskning (Sociaal en Cultureel Planbureau, SCP). Sex av tio svarande anser att Nederländerna är på väg åt fel håll och att politikerna misslyckas med att lösa problem.
Inne på ölkaféet där Frans Timmermans attackerades går vardagen vidare. Bartendern Harry ilar med musslor och öl mellan borden. Han slår ut med händerna när DN frågar vad hotet om våld gör med Nederländerna.
– Jag är inte så involverad i politik. Vårt motto här är att vi säljer öl och att alla är välkomna, säger Harry.
– Fast inte det där gänget förstås!
Mannen som gjorde Hitlerhälsning framför kameran greps senare av polis. Timmermans har berättat att han efter attacken fått stärkt polisbeskydd.
Med en vecka kvar till nyvalet återupptog Geert Wilders sin valkampanj på nytt.
Läs mer:
Mordplaner fick Geert Wilders att ställa in valkampanj
Nederländernas premiärminister avgår
