Mindre än var tredje läkare, 28 procent, vågar framföra kritik till sina chefer. Ännu färre, bara 22 procent, vågar framföra kritiken till kollegor, trots att kollegorna inte har större formell makt. Rapporten bygger på enkätsvar från över 16 000 medlemmar i Läkarförbundet.
Tystnadskultur innebär att människor upplever att de kommer att bli straffade om de bryter mot gruppens normer. Det kan också innebära att medarbetare lyfter problem, men upplever att de inte blir lyssnade på.
– Tystnad på arbetsplatser är väldigt skadlig. Inom vården där man arbetar med liv och hälsa drivs det till sin spets. Inom Läkarförbundet har vi talat mycket om det, efter flera tystnadskulturskandaler. På senare tid har vi haft riktiga skräckexempel, som Millenniumkrisen och rättskansliet på Karolinska, säger Hanna Kataoka.
På Karolinska universitetssjukhuset byggdes ett rättskansli av jurister upp och syftet var att skärpa regelefterlevnaden och förhindra fler skandaler. I stället blev regelverket en metod för att göra sig av med obekväma personer.
Journalsystemet Millennium infördes trots påpekanden om systemets brister från både experter och fackliga och kraschade omedelbart vid starten i november 2024.
– I de fallen tror jag att alla är överens om i efterhand att man borde ha lyssnat på personalen, säger Hanna Kataoka.
I båda exemplen har ledningar tvingats backa efter protester från personal.
I enkätens frisvar vittnar läkare om hur de på olika sätt bestraffas när de påtalat fel och brister. Det kan handla om mobbning, härskarteknik eller rena trakasserier. Av svaren framgår också att hr-organisationer kallar personer som uttrycker kritik till medvetandegörande samtal, och att de anklagas för illojalitet.
Tre av tio läkare uppger att de fullt ut vågar framföra kritik till ledningen. Rapporten visar att äldre läkare är mer benägna att öppet framföra kritik än yngre, och bara en av tio AT-läkare svarar att de känner sig helt trygga med att framföra kritik.
Tystnadskultur påverkas av faktorer som tids- och resursbrist, men också av fokus på varumärket, enligt forskning.
– Man kan tänka sig att det blir ett image-problem om det framförs kritik, men effekten blir ju väldigt kortvarig, eftersom vårdpersonal som börjar jobba där kommer att upptäcka direkt vad det är för typ av arbetsplats.
En konsekvens av tystnadskultur inom sjukvården påverkar i slutänden patienterna. Bland de läkare som vågar uttrycka kritik på sin arbetsplats svarar 52 procent att de skulle rekommendera en sjuk anhörig att söka vård där. Bland dem som inte vågat lyfta kritik är andelen bara 10 procent.
Regeringen meddelade nyligen att en kriskommission för sjukvården ska tillsättas, för att de akuta problemen i sjukvårdens arbetsmiljö ska identifieras i samtal mellan fack och arbetsgivare.
– Tystnadskultur är ett arbetsmiljöproblem och i förlängningen en patientsäkerhetsfråga som måste tas på mycket större allvar. För att få bukt med tystnadskultur som cementerats på arbetsplatsen måste högsta ledningen erkänna att det finns ett problem och ha en vilja för öppenhet och transparens, säger Hanna Kataoka
Hon påpekar att tystnadskultur i sig är ett hinder för vårdutveckling.
– Vårdutveckling kräver just öppenhet och trygghet hos vårdpersonalen som ska driva den, säger Hanna Kataoka.
Fakta.Tystnadskultur
Med tystnadskultur i arbetslivet menas att medarbetare undviker att ta upp kritik och brister i rädsla för bestraffning. Tystnadskultur kan yttra sig som tystnad, censur och organisatorisk dövhet.
Tystnadskulturer utvecklas bland annat av resursbrist, av att organisationer måste hantera tidigare misstag, av att imagen hotas, och där det bildas hierarkier mellan grupper.
Källa: Myndigheten för arbetsmiljökunskap
