Det är svensk högsommar när en 5-årig flicka blir knivhuggen i halsen på en lekplats i Helsingborg. Angreppet är lika plötsligt som oprovocerat.
– Jag hann aldrig se hur djupt såret var. Kniven satt kvar till ambulansen kom. Vi försökte bara hålla den lilla flickan lugn och stilla, berättar ett vittne till händelsen för DN.
Några timmar senare grips en misstänkt i sitt hem. Det visar sig vara en 12-årig pojke. När polisen granskar ett Tiktok-konto som kan knytas till pojken öppnar sig en nattsvart värld. Kontot har delat hyllningar till skolskjutare och massmördare.
Av domstolshandlingar framgår att mamman känt till pojkens intresse för extremvåld, men inte tagit det på allvar.
Fallet i Helsingborg blir det första svenska fallet som på ett tydligt sätt kan kopplas till True Crime Community, TCC. Dådet ska snabbt följas av fler.
I augusti dödas en flicka med svärd på Brinellskolan i Fagersta. Tre andra elever skadas. Den misstänkta gärningsmannen, 18-årige Liam Nebel, är välkänd och uppskattad i TCC-miljön. Där redigerar och sprider han filmer på massmördare.
De digitala spåren från Nebel leder polisen till flera andra barn som misstänks ha planerat egna dåd.
En månad efter Fagersta knivhuggs en flicka under en gympalektion på en högstadieskola i Växjö. Den misstänkte är bara 13 år. Innan polisen hinner gripa honom lägger han ut en video där han talar direkt till TCC-miljön. Han beklagar att attacken inte fick dödlig utgång.
– Tack alla för gemenskapen, TCC-gemenskapen, säger pojken.
Snart misstänks han ha haft mordplaner mot ytterligare fyra personer.
True Crime Community saknar ledare och tydlig hierarki. Det är ingen enhetlig grupp, snarare en nätkultur, där allt kretsar kring en sak: massmördare.
Genom korta, AI-framställda, videor framställer användarna attentatsmän som ett slags popidoler. Kända förövare skriver autografer och dansar intill siffror som indikerar antalet personer som de dödat.
Sociala medier som Tiktok svämmar över av filmerna. Användarna är många, men antalet som faktiskt rest sig från tangentbordet och utfört våldsdåd är få, konstaterar Morgan Finnsiö, grävande reporter på tidningen Expo.
Samtidigt beskriver han hur de passiva deltagarna driver på rörelsen genom att följa, gilla och dela.
– Det finns ett implicit löfte om att den som begår ett dåd kan komma att bli en kändis som får status inom TCC-världen. De flesta nappar inte på det, men tillräckligt många riskerar att göra det, säger han.
DN har kontaktat både svenska och utländska konton som sprider TCC-kopplat våldsinnehåll på sociala medier. Flera har delat filmer från dåden i Fagersta och Växjö.
De flesta av användarna har inga djupare reflektioner kring våldet de konsumerar och sprider. Att det är ”coolt” och ”förbjudet” är återkommande förklaringar. En svensk tonårspojke konstaterar att det finns för många människor på jorden.
– Samma sak med ogräs, ibland måste man bara rensa, skriver han till DN och berättar att han influerats av manifest från utländska skoldåd.
Vissa användare säger sig vilja förstå brotten, utan att stå bakom glorifieringen av gärningsmännen. En person som förekom i samma chattgrupp som Liam Nebel beskriver hur TCC präglas av en likgiltighet inför våld. Ett nytt dåd blir som när ett efterlängtat nytt tv-spel äntligen släpps.
– De bryr sig inte om någon skadas.
Andra säger att de har lämnat miljön. En brittisk kille berättar att han drogs in i våldsdyrkandet under en dålig period i livet. Han var deprimerad och konsumerade mycket misogynt innehåll när vänner introducerade honom för TCC.
– Jag tror TCC växer för att det är en plats för ensamma barn och ibland även vuxna som inte känner sig accepterade någon annanstans. Särskilt de som lever i svåra situationer och känner mycket hat och har våldsamma tankar.
När DN går igenom de svenska TCC-fallen framträder en tydlig bild av en oförstående vuxenvärld. I flera fall har föräldrar känt till, men inte förstått allvaret i barnens fascination för våld.
Av domstolshandlingar framgår också att många av de brottsmisstänkta barnen kommer från svåra hemförhållanden, har utsatts för mobbning eller haft det svårt i skolan.
En 15-årig flicka beskriver hur hon i verkligheten ofta har svårt att passa in. På internet kunde hon vara någon annan. Hon fick både uppmärksamhet och bekräftelse. Nu misstänks hon för förberedelse till mord. Hon ska ha uppmanat andra att begå grova våldsbrott, men nekar till anklagelserna.
Fakta.Föräldrar saknar insikt i barnens liv på nätet
● I flera av TCC-fallen har föräldrarna saknat insikt om allvaret i internetmiljön barnets vistats i, enligt myndigheterna. Bristande
gränssättning och tillsyn över barnens liv på nätet lyfts fram när barnen har omhändertagits enligt LVU.
● I åtminstone två av fallen har föräldrar känt till fascinationen för grovt våldsmaterial, men inte velat tro att det fanns någon risk att deras barn skulle dras in i brottslighet.
● Polisen betonar att föräldrar måste ta ett lika stort ansvar för barnens liv på nätet som i den fysiska världen. Vårdnadshavare uppmanas att vara vaksamma på plötsliga förändringar i beteende och åsikter hos barnen, samt ökad isolering.
Katie McCarthy, som arbetar med att kartlägga hot vid den amerikanska organisationen Anti-Defamation League, känner igen bilden. Längtan efter tillhörighet är något som lockar många.
– Unga har berättat för oss att de intresserade sig för TCC eftersom de var utstötta i skolan. Inom TCC har de känt sig förstådda. Men över tid så har miljön avtrubbat dem för våld och planterat en horribel syn på omvärlden.
Fascinationen tycks vara som störst för våldsdåd som utförs av andra unga personer, inte sällan med skolor som måltavlor. Förklaringen är att många kan identifiera sig med unga gärningspersoner, tror Katie McCarthy.
– Användarna upplever att de här gärningspersonerna tampats med liknande problem i skolan och hemma.
Hon konstaterar att de lättsamma filmerna blir ett oerhört kraftigt verktyg i händerna på TCC-användarna.
– De får extremt våld att framstå som ett skämt, vilket bidrar till avhumanisering.
Flera aktiva TCC-användare berättar att de först kom i kontakt med fenomenet genom videor från Fagerstadådet. Det överensstämmer med polisens bild av utvecklingen. Susanna Bellander, polisens samordnare mot terrorism och extremism, säger att man har sett en förändring i den bredare våldbejakande digitala miljön där TCC är en del.
– Vi upplever att det är mer aktivitet efter Fagersta.
Samtidigt framhåller hon att det innebär utmaningar för polisen att kartlägga den digitala miljön. Det ironiskt kodade bildspråket är svårbegripligt för utomstående. Dessutom förändras det i ett rasande tempo.
– De mer traditionella extremistmiljöerna är mer tydliga i sin kommunikation. Här är det mer subtilt, mer för de invigda. Vi möts kanske av en vanlig bild på en kille i t-shirt. Då måste vi ha kunskapen för att förstå när plagget är en referens till en tidigare attentatsman.
Polisens arbete mot de våldsbejakande delarna av nätet är flerdelat. Parallellt med att försöka få plattformarna att rensa bland den enorma mängden filmer görs bedömningar av personerna som rör sig i miljön. Vem är bara fascinerad av våldet och vem riskerar faktiskt att själv skrida till handling?
– Vi vill verkligen få in varningstecken till oss. Ser man en video, exempelvis en edit, på en dansande attentatsman eller någon som klär ut sig till en tidigare attentatsman – då vill vi ha information om det för att kunna göra en bedömning.
Fakta.Referenskulturen inom TCC
TCC präglas av en beundran för massmördare. Personer med kopplingar till TCC-miljön som själva begår våldsdåd refererar återkommande till andra mördare. Med tiden har långa makabra kedjor av referenser uppstått. Den flicka som sköt ihjäl två elever på en kristen skola i Wisconsin 2024 använde samma sorts T-shirt med det tyska bandet KMFDM som en av Columbine-mördarna bar. Den 15-årige pojke som misstänks ha dödat tre elever i en skolskjutning i Filippinerna i somras bar i sin tur en liknande tröja när han greps.
Fakta.Columbine-massakern
Massakern på Columbine High School 1999 då 13 elever och en lärare mördades är ett slags helig graal inom TCC-miljön. Det var inte den första skolskjutningen i USA men dådet fick ett enormt medialt genomslag över hela världen. Eftersom uppmärksamhet är en viktig drivkraft inom TCC fascineras man av de två gärningsmännen och hyllar dem som martyrer.
Mytbildningen kring masskjutningen brukar benämnas som Columbine-effekten och bygger till stor del på felaktigheter. Gärningsmännen var till exempel inte utstötta och de hämnades inte på några påstådda mobbare.
På Wikipedia listas över 70 dåd som inspirerats av Columbine-massakern. Händelser som kostat långt över 300 personer livet.