Från 2024 och tio år framåt beräknas antalet barn i förskoleålder, 1–5 år, minska med 43 000. Det har DN berättat om tidigare. Om prognosen stämmer, innebär det att nästan var tionde förskola i landet kommer att behöva lägga ned till 2034. Det motsvarar omkring 800 stycken.
I Svedala kommun har man försökt att hitta en lösning genom att erbjuda personal inom barnomsorgen en betald undersköterskeutbildning för att möta vårdens allt större behov, vilket SVT var först att rapportera om.
På Nils Fredikssonskolan i Svedala, har Dueanphen Mainongkoy och Xue Zhou snart gått en av tre terminer på undersköterskeutbildningen.
– Det var spännande att ta den här chansen, det är bara positivt att få möjlighet till ett annat yrke, säger Dueanphen Mainongkoy.
Efter att ha jobbat som barnskötare på en förskola i Svedala i tio år, kände hon att det var dags för något nytt. Men hon hade inte vågat ta steget om det inte vore för att hennes försörjning är säkrad under studietiden.
Utbildningen är betald. De läser på halvtid, den andra halvtiden arbetar de redan på äldreboende. Kommunen har erbjudit förskolepersonal det här upplägget, för att möta situationen på förskolor där bemanningen bantats ned på grund av minskade barnkullar.
– Man får betalt för en 100 procents tjänst, fast man studerar halva tiden, det är ett bra upplägg som alla tjänar på. Dels lär man sig yrket ute på plats, dels får man använda sig av teoretiska kunskaper som de får här, säger Alexander Magnusson, rektor på skolan.
Han vill betona frivilligheten i det här upplägget, att det inte finns något tvång – utan det är just ett erbjudande.
– Kopplat till att arbetstillfällena för förskolepersonal har blivit färre och att det just nu finns ett jättebehov inom vården. Hälften av våra utbildningsplatser är inom vård- och omsorg, i Malmö och Lund utbildar man ju ännu fler. Trots det är behovet av personal i vården större än vad vi kan utbilda för, säger han.
I Svedala kommun var lite över 300 anställda inom barnomsorgen, men mellan åren 2024-2025 har 45 heltidstjänster i verksamheten försvunnit.
– Alla har fått möjlighet att söka utbildningen, både de uppsagda och de fortsatt anställda, säger Fredrik Axell, utbildningschef i Svedala kommun.
Men det är bara fem som tackat ja hittills.
– Vi hade väl trott att det var ännu fler som skulle nappa. Men har man tänkt att man ska jobba med barn och vill jobba med bara barn, då kanske man hellre söker sig till en förskola i en annan kommun än att skola om sig, säger Alexander Magnusson.
För Xue Zhou fanns ingen tvekan. Hon har arbetat som barnskötare i sex år, men alltid vetat att hon vill jobba i vården.
– Jag började en undersköterskeutbildning redan för tio år sen. Det var så svårt med språket, alla medicinska termer, så jag slutade direkt, säger Xue Zhou.
Nu fixar du det?
– Ja, och det är jätteroligt, säger hon.
– Ni satsar jättehårt, många som går den här utbildningen har barn och sliter för att man verkligen vill det här. De pluggar 50 procent på en utbildning som egentligen är på 100 procent, sen jobbar de 50 procent. Det är en tuff ekvation, med svåra ämnen. Det är mycket ny fakta att ta till sig, säger Maria Nilsson, yrkeslärare i anatomi och fysiologi.
Xue Zhou, som har make och två barn, håller med sin lärare.
– Det kan bli lite för mycket, med jobb och familjeliv och så har det varit väldigt intensivt med prov på prov. Det är stressande, men jag klarar det.
Dueanphen Mainongkoy och Xue Zhou går i en vuxenklass, där de som omskolar sig, går tillsammans med flera som varit timanställda inom vården och behöver en formell utbildning för att få en fast tjänst.
Dueanphen Mainongkoy försöker sätta fingret på likheter och olikheter mellan att arbeta med barn och äldre – båda kräver tålamod.
– Att jobba med barn är intensivt och de har mycket energi. När man jobbar med äldre måste man ta det i deras takt. Man måste ta det lugnt.
Xue Zhou tindrar när hon talar om äldrevården i Sverige. Hon är positivt överraskad över hur väl den fungerar.
– Jag ser hur kollegorna på äldreboendet arbetar, vi älskar att jobba med det här. Det är varmt och så fina miljöer, säger hon.
– Att jobba med människor är meningsfullt och engagerande. Det är viktiga jobb, säger Dueanphen Mainongkoy
Hon umgås fortfarande med sina gamla kollegor och barnen saknar sin ”fröken Phen”.
– Jag åkte och hälsade på barnen på min gamla förskola. Då blev jag lite ledsen när alla barnen sa ”Phen, kan du inte komma tillbaka?”.
Kan det kännas lite sorgligt att släppa förskolan?
– Ja faktiskt, jag saknar dem jättemycket, men jag vill liksom gå vidare ändå.
