Bedragarna är inte dummare än att de anpassar sig efter sina offers vardag. Shoppingveckorna runt fredagen den 29 november, Black Friday, beskriver Nordeas bedrägeriexpert Amalia Krantz som deras stora högtid.
– Bedragarna är ju där vi är, och nu den här tiden på året är det så otroligt många som är runt och handlar de här låga priserna som är överallt. Då ökar träffytan för bedragarna, säger hon.
Enligt en ny undersökning från Nordea så har nästan två av tre svenskar, 64 procent, blivit utsatta för någon typ av bedrägeriförsök. Men bara 12 procent har anmält brotten.
– Det är fler än man tror. Det är egentligen en del av vår vardag att det hela tiden finns någon som pockar på utifrån. Oavsett om det är ett mejl, i sociala medier, sms eller ett telefonsamtal så har bedrägeriförsöken blivit en del av vardagen, säger Amalia Krantz.
Förutom falska reapriser, som även väl etablerade aktörer har ertappats med, så varnar hon för bluffsajterna som är lätta att hamna på om man inte är vaksam i shoppinghetsen. Både sådana som har kopierat en välkänd butik och sådana som skapat ett nytt varumärke.
Den första kategorin, kopiorna, kan vara svåra att identifiera men det finns några knep att ha med sig. Det första Amalia Krantz tipsar om är att granska URL:en – alltså webbadressen i sökfältet på webbläsaren.
– Det är klassiskt, om det finns stavfel eller något annat som ser konstigt ut med den är det en varningsklocka, säger hon.
En variant som förekommer är att ett gement L har bytts ut mot ett versalt I. Då ser URL:en likadan ut men kan leda någon helt annanstans om du har otur.
För att undvika att hamna fel finns det ett enkelt knep oavsett om det gäller en länk du fått till en välkänd e-handel eller om du har sett en intressant annons: klicka inte. Se i stället till att skriva in företagets webbadress själv.
– Det är den viktiga frågan att ha med sig. Hur hamnade jag här? Är det ett välkänt varumärke så se till att skriva in hemsidan själv, säger Amalia Krantz.
De senaste åren har det dock blivit vanligt med påhittade varumärken och e-handlar. De ser ordentliga ut och lockar med bra erbjudanden, men har egentligen olika typer av bedrägliga syften. Det kan till exempel handla om att stjäla kortuppgifter, ta betalt för en vara och sedan inte skicka den, eller ta betalt och sedan skicka något som inte motsvarar beställningen.
I de fallen handlar det om att göra efterforskningar, menar Amalia Krantz.
Det går ofta att se recensioner från andra som har handlat av företaget genom Trustpilot eller andra liknande plattformar.
– Och var då kritisk. Hur ser omdömena ut? Är det rimligt att alla har gett fem stjärnor eller verkar det för bra för att vara sant? Kolla också vad det är för företag bakom sajten, om det finns nummer att ringa eller andra kontaktvägar om något blir fel, säger Krantz.
Den som har handlat på nätet och väntar på paket bör också vara vaksam på sms som kommer från Postnord, någon annan leverantör eller till och med butiken du har handlat från. De innehåller ofta en uppmaning om att du behöver följa en länk och göra något för att paketet ska komma fram.
– Här skjuter de brett. Skickar de 1 000 sms kanske 999 ser igenom det. Men för den där sista är det väldigt träffande, för den har precis handlat från butiken som nämns och väntar på paket, säger Amalia Krantz.
För att vara säker rekommenderar hon, som med bluffsajterna, att inte följa länken.
– Gå bakvägen. De flesta leverantörer har en egen app. Använd den i stället.
Läs mer:
Nya fusket – så rundar butiken lagen
Konsumentverket varnar: sajten kan vara AI-bluff
