”Frigörandet av syd och den nationella återföreningsdagen” är den officiella, och något krångliga, benämningen på 30 april. Dagen när nordvietnamesiska trupper besegrade de sydvietnamesiska och deras amerikanska allierade. Uttrycket anspelar på att nord och syd förenades. Många vietnameser säger i stället ”befrielsedagen” eller ”segerdagen”. Om de stöder den kommunistiska enpartistat som bildades efter kriget, vill säga. De som har mörkare minnen av krigets upplösning och flydde landet säger ”svarta april” eller ”nationaldagen för bitterhet”. Åter andra, med en mer neutral attityd, säger kort och gott ”30 april”.
Inför 50-årsdagen har det vietnamesiska kommunistpartiets generalsekreterare To Lam intagit en försonande ton och instruerat statliga medier att skriva ”återföreningsdagen”. Det tolkas som en vilja att försonas med vietnameser som vuxit upp utomlands efter att deras föräldrar flydde vid krigsslutet.
Det är i linje med den uppmjukning som skett i relationen till USA. Skillnaden från de 30 åren som följde efter kriget, som i Vietnam kallas för det amerikanska kriget, är stor. USA isolerade Vietnam och införde ett handelsembargo mot landet som varade ända tills 1994. Sedan dess har länderna närmat sig, 2023 uppgraderades deras diplomatiska relation till högsta möjliga nivå.
Nu finns en oro för att president Donald Trump är på väg att rasera den vänskapen. Sedan han tillträdde har USA:s biståndsorganisation USAID fryst medlen till arbetet med att bekämpa effekterna av agent orange, det avlövningsmedel som amerikanska trupper sprayade i Vietnam. Han har dessutom höjt tullen på vietnamesisk export till 46 procent.
Trump ska dessutom, enligt källor till New York Times, ha sagt att han inte vill att amerikanska diplomater deltar i firandet av årsdagen. Anledningen skulle vara att Trump inte vill förknippas med ett krig som USA förlorade, samtidigt som det har gått 100 dagar sedan han blev president.
Läs också: Trumps tullkrig hotar Vietnams framgångsrika ”bambudiplomati”
