Enligt den nationella livsmedelsstrategin behöver Sverige öka produktionen av mat. I dagsläget ligger den svenska självförsörjningen på ungefär 50 procent. Det är räknat på hur stor del av de livsmedel som konsumeras som har svenskt ursprung.
I Norrbotten produceras cirka 25 procent av det som norrbottningarna äter lokalt, resten transporteras till länet enligt Elisabeth Öberg, trädgårdsutvecklare för Norrbottens livsmedelsstrategi – Nära Mat.
– Det behöver inte bli krig för att vi ska bli utan mat här uppe. Vi är så beroende av mattransporter att det märks direkt om transporterna nere i södra Sverige inte fungerar.
Bara i Norrbotten finns det 11 000 hektar jordbruksmark som har vuxit igen, enligt Elisabeth Öberg som menar att det egentligen finns förutsättningar för fler jordbruk i norra Sverige.
– Vi har mark, vatten och ett bra klimat för kött och mjölk, grönsaker och bär.
Sveriges matproduktion behöver öka – det har flera myndigheter påtalat länge. Frågan blev än mer brännande efter Rysslands invasion av Ukraina, menar Elisabeth Öberg. Men hon tycker fortfarande inte är en fråga som alarmerar politikerna.
– De fyra nordligaste länen har färre riksdagspolitiker än Stockholms län tillsammans. Det säger sig självt att det är svårt då att få in landsbygdsfrågor. Det är stadsbor som ska ta besluten och de handlar på Ica och Coop där maten alltid finns i hyllorna.
Hon hänvisar till Finland som är till 80 procent självförsörjande då det gäller livsmedel och menar att Sverige borde ha kunnat arbeta på samma sätt som grannlandet.
– De har valt att satsa och det har fått kosta. Men de ser på sitt land på ett annat sätt. Medan man i Sverige länge har arbetat med att landsbygden är en tärande del, har både Norge och Finland varit mån om att hela landet ska leva.
Men för att produktionen av mat i Sverige ska öka behövs fler som vill arbeta inom jordbruksnäringen. Enligt siffror från Jordbruksverket fortsätter antalet sysselsatta att minska. Lägst antal sysselsatta finns i Norrbottens län. Det beror på att färre bor i länet och att jordbruksmarken är begränsad men också för att det är svårt att få jordbruken att gå ihop ekonomiskt, menar Lars-Erik Lundkvist, agronom och näringspolitisk expert på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.
– Det finns egentligen möjligheter att producera mer i norra Sverige och det finns en hel del nedlagda jordbruk som man skulle kunna starta upp. Men det är svårt att få den ekonomiska ekvationen att gå ihop.
I dagsläget får de som driver jordbruk i norra Sverige stöd och ersättningar från svenska staten och EU. Men det räcker inte menar Lars-Erik Lundkvist.
– Det är jätteviktigt för att kunna ha en produktion i norra Sverige. Men vi behöver titta på möjligheterna att stärka de politiska betalningarna. Från LRF:s håll vill vi se mer resurser till att förstärka de regionala jordbruksersättningarna.
Han tycker inte att det räcker med att målet om att Sverige ska öka sin inhemska matproduktion utan vill se ett specifikt mål för hur mycket den ska öka. Han tror också att det skulle göra att fler vill satsa på ett arbete inom jordbruk.
– Skulle vi ha mer konkreta siffror tror jag att en person som är tveksam att ge sig in i näringen ser att politikerna har målsättningar och vill utöka jordbruket.
Fakta.Nationella stödet till jordbruket i norr
Sverige ger nationellt stöd till de områden i norra Sverige som har sämre förutsättningar att bedriva jordbruk jämfört med övriga landet. Det ges för att jordbruken ska finnas kvar trots att de verkar i ett område med ett svårare odlingsklimat och längre transporter. Men också för att jämna ut de inkomstskillnader som uppstår på grund av de skilda förutsättningarna.
Den övervägande delen av det nationella stödet går till mjölkproduktion. År 2023 uppgick det till 419 miljoner kronor.
Källa: Jordbruksverket.
