I läsesalens pösigaste fåtölj berättar Summer Templin Culp sagan om en mus som fått en kaka, och kräver mjölk och sugrör till mellanmålet. Dottern Holliday fyller tio år, och de har rest ända från Colorado i västra USA för att fira på en säregen samlingsplats.
Några meter från läderfåtöljen löper svart tejp i ett streck på golvet. Remsan markerar skiljelinjen mellan USA och Kanada.
– Det är bara så coolt, säger bokälskaren Holliday.
I 120 år har Haskell-biblioteket – Haskell free library and opera house – fungerat som träffpunkt för invånare från två länder. Kulturhuset har huvudentrén i tätorten Derby Line i den amerikanska delstaten Vermont och nödutgången i tvillingstaden Stanstead i den kanadensiska Quebecprovinsen.
– Det här är precis en sådan samlingsplats som vi behöver i dessa tider. Mer gemenskap, inte fler gränser, säger Summer Templin Culp.
Mecenaten Martha Stewart Haskell skulle förmodligen ha uppskattat det omdömet.
Hon var en rik änka som tog initiativet till kulturhuset vid förra sekelskiftet, för att förena två nationer i kärleken till litteraturen, konsten och musiken.
Läsesalar och bokhyllor på bottenvåningen, och opera med parkett och läktare en trappa upp. På några sitsar kan man luta sig mot stolsryggen i USA och placera fötterna i Kanada.
– Det är verkligen en speciell plats, säger Kathy Converse, en pensionerad engelsklärare från amerikanska Derby Line, som arbetar som volontär på biblioteket.
Det har sina utmaningar att vårda en kulturhistorisk byggnad med kvadratmeter i två länder. När operahuset skulle renoveras för några år sedan krävdes klartecken från kulturvårdsmyndigheter i både Kanada och USA – ett tillstånd för golvet på den ena sidan av den svarta tejpen, och ett annat tillstånd för den andra sidan.
Medarbetarna känner stolthet över varje kvadratmeter.
– Vi gick under radarn och hade varit glada om det hade fortsatt så. Men istället har vi blivit en del av toppolitiken, säger Kathy Converse.
I slutet av januari i år kom en av Trumps ministrar på besök i kulturhuset. Kristi Noem, som precis tillträtt som chef för departementet för inrikes säkerhet, missar sällan en möjlighet att höras och synas.
– USA. Nummer ett, sade ministern på den amerikanska sidan av den svarta tejpen.
Så tog hon klivet över till Kanada.
– Den 51:a delstaten, tillade hon förtjust.
Hon syftade på Trumps idéer om att införliva Kanada i USA – ett förslag som har svagt stöd norr om gränsen.
Medarbetarna på Haskell-biblioteket var inte roade.
– Vi blev förbluffade och förolämpade. Jag kände att det var pinsamt för mig som amerikan. Och vi förstod direkt att detta inte var bra, säger Kathy Converse.
När Kristi Noem hade tackat för sig slog biblioteket larm till stadshuset i kanadensiska Stanstead. Borgmästaren Jody Stone insåg allvaret.
– Det var som om Noem hånade oss, säger han.
I mars kom beskedet som biblioteksvännerna väntat och fruktat: Tillgängligheten inskränks för besökare från Kanada.
Under en övergångsperiod släpps medlemmar med lånekort in via huvudentrén på den amerikanska sidan. De kan ta några få steg på amerikansk mark, övervakade av gränspolisens kameror. Från och med oktober råder strikt förbud mot att korsa gränsen på tomten utanför biblioteket. Stansteadborna hänvisas till bibliotekets nödutgång på baksidan.
Den amerikanska tull- och gränspolismyndigheten CBP hävdar att det handlar om att säkra gränsen. Det har varit ett fåtal incidenter runt biblioteket på senare år. 2018 erkände en man att han försökte smuggla vapen till Kanada. 2020 erkände en annan man att han försökt smuggla papegojor till USA. Efter vårt besök nu i vår stoppas en papperslös migrant.
Ledningen för biblioteket och staden Stanstead menar att kraven från den amerikanska gränsmyndigheten skadar en historisk symbol för samexistens och harmoni.
– Vi tror inte att det är någon idé att försöka få dem att ändra sig. Vi försöker informera om att den här ikoniska platsen finns och stängs ned, säger borgmästaren Jody Stone.
Här kan berättelsen om Haskell-biblioteket ta två olika riktningar.
Det går att beskriva restriktionerna som ett tecken i tiden på hur gränser stängs och kontroller skärps. Länge kunde lokalbefolkningen i Stanstead och Derby Line röra sig fritt. Långt in på 1900-talet valde kvinnor från Quebec att föda barn på närmaste sjukhus i Vermont, barn som fick dubbla medborgarskap, utan någon större uppståndelse.
Borgmästaren Jody Stone från kanadensiska Stanstead gick i simskola i en insjö i Vermont som barn. Det krävdes ingen passkontroll.
– Våra föräldrar släppte av oss vid busstationen och såg till att vi hade med oss amerikanska dollar till biljetten, säger han.
Efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 skärptes gränskontrollerna i Stanstead och Derby Line.
Men tvillingstäderna har fortfarande gemensamma system för vatten och avlopp. Barn och vuxna rör sig över gränsen för att spela hockey och golf.
Under Trumps första mandatperiod fungerade Haskell-biblioteket som en plats för familjeåterföreningar. Människor som inte hade lov att korsa gränsen fick träffa sina släktingar på kulturhuset.
– Folk hade knytkalas i en läsesal. Vi hade advokater som kom hit och hjälpte till med olika migrationsärenden. Men efter pandemin fick vi besked om att den verksamheten måste upphöra. Då rättade vi oss efter det, berättar Sylvie Boudreau som är kanadensare och ordförande för Haskell-bibliotekets stiftelse.
Hon har varit upprörd över restriktionerna. Fast nu försöker hon lägga sin energi på att göra nödutgången på baksidan till en värdig entré för medborgarna från Kanada.
– Det är en gammal kulturbyggnad och vi kan inte göra vad som helst. Vi behöver massor av skyltar för att förklara hur detta fungerar. Men när folk väl har kommit in i biblioteket på rätt sida, kan vi fortfarande mötas, säger hon.
Detta är den andra sidan av berättelsen om byggnaden med den svarta tejpen våren 2025: Ett litet bibliotek som blivit en bastion mot Trumpadministrationens attacker på Kanada.
Vermont är en av USA:s mest progressiva delstater – bas för den socialdemokratiska senatorn Bernie Sanders. Vermontborna buade ut vicepresidenten JD Vance när han åkte på skidsemester i vintras. I mätningarna tävlar de med Hawaii och Maryland om att sätta sämst betyg på den nygamla presidenten. I en undersökning som publicerades i tidskriften Newsweek i slutet av mars uppgav 70 procent av invånarna i delstaten att de ogillar Trump.
Det motståndet märks i Derby Line. Jim Scherer från grannstaden Newport står omgiven av bokstäver vid lånedisken och famlar efter formuleringarna.
– Jag tror inte att din tidning kan trycka vad jag tycker. Jag biter mig i tungan, säger han.
I bland betyder handlingar mer än ord. Så Jim Scherer och hustrun Nancy ska lösa medlemskort på kulturhuset.
– Vi har förstått att biblioteket behöver få in pengar för att ordna en ny ingång åt kanadensarna, säger hon.
På Haskell-biblioteket har medarbetarna blivit vana vid att möta amerikaner som tar avstånd från Vita huset. En del ber om ursäkt. Andra blir känslosamma.
– Vi pratar om vänskapen. Vi kommer att hålla ihop och vi kommer att bli starkare, säger Sylvie Boudreau.
Även borgmästaren Jody Stone talar om hur något positivt växer ur det negativa.
– Man gör försök att splittra oss, men folk blir bara mer och mer enade. Nu riktas strålkastarljusen mot oss och vi kan visa vilken cool plats som vi bor på, säger han.
I läsesalen med barnböckerna slutar sagan om den glupska musen som den började: Den lilla gnagaren tar en kaka till. Tioåringen Holliday sträcker sig efter nästa bok.
Mamma Summer Templin Culp är redo.
Hon tycker att de nya reglerna för biblioteket på gränsen är ”löjliga”.
– Jag kan inte förstå varför man vill hindra någon från att komma hit.
Läs mer:
”ICE Barbie” ska sköta Trumps massdeportationer
Nationalismen växer i Kanada – flaggfabriken går på högtryck
Kanadas flytande guld hamnar mitt i Trumps handelskrig
”Det går faktiskt att protestera utan att storma Kapitolium”
