I början av februari kom beskedet från president Donald Trump: USAID stängs ned och alla projekt sätts på paus. Den statliga myndigheten är världens största biståndsgivare och står för omkring 40 procent av all finansiering av humanitärt bistånd.
Successivt har nu de definitiva beskeden kring olika projekt börjat meddelas från USA.
– Vi har fått veta att vi måste avsluta ett 30-tal insatser, säger Anna Sundström, generalsekreterare på International Rescue Committee (RESCUE) i Sverige.
Det handlar om allt från undernäringsprogram för barn i Nigeria, där flera nutritionscenter riskerar att läggas ned, till stöd till kvinnor som utsatts för sexuellt våld i Kongo-Kinshasa. Totalt handlar det om program som påverkar omkring 1,5 miljoner människor, enbart från RESCUE.
Än så länge håller sig en del projekt flytande med hjälp av andra pengar, men det är medel som kommer att ta slut. Biståndsorganisationerna står nu inför många svåra val.
– Vi tittar nu på vilka program och vilka kontor som vi måste stänga helt och hållet. Vi försöker vara kvar i de länder som har störst behov av humanitärt stöd, säger Anna Sundström.
– Det vi pratar om är livräddande verksamheter. Ett avbrott i en behandling av undernäring handlar om liv eller död för de här barnen.
Många länder i Afrika kommer att drabbas hårt, bedömer Anna Sundström. Det finns stora behov av akut hjälp i bland annat Sudan, Kongo och Nigeria.
– Vi ser effekter på alla nivåer, men det som drabbas hårdast är hälsovård. I Nigeria till exempel har vi stöd till en miljon människor som befinner sig på flykt, med vårdcentraler, vaccinationer och förlossningsvård.
Mycket är fortfarande osäkert i och med att alla besked från USAID inte kommit. Men det står klar att konsekvenserna är av ”ohyggliga proportioner”, säger Mattias Brunander, generalsekreterare på Diakonia, i en kommentar.
”Ofattbart många står nu utan de mest grundläggande förnödenheter, och människor som kämpar mot världens mest auktoritära regimer har lämnats vind för våg.”
Organisationerna understryker att det inte handlar enbart om USAID-nedläggningen. Regeringar världen över, inklusive i Sverige, skär ned på biståndet.
– En del gör det mer abrupt, andra aviserar stora neddragningar relativt snart, säger Rädda Barnens Cecilia Chatterjee-Martinsen, som tillägger att detta sker i en tid när en halv miljard barn lever i krig- och konfliktzoner.
– Och i det läget skärs alltså det livräddande biståndet ner. Jag är i daglig kontakt med mina kollegor på olika platser i världen och det är hjärtskärande beslut som måste tas.
Rädda Barnen har tidigare fått omkring 20–25 procent av finansieringen från USAID. Omkring 10 miljoner människor påverkas av neddragningar enbart i Rädda Barnens verksamhet. Cecilia Chatterjee-Martinsen berättar om hur kliniker som ger barn och deras föräldrar basal sjukvård tvingas stänga.
Även Rädda Barnen har försökt hålla drabbade verksamheter öppna med andra pengar, men nu går det inte längre.
– De kommer att mötas av en stängd dörr. Det här är inte en budgetrad i en statsbudget, det här är riktiga liv som står på spel och inte minst miljontals barns liv.
Till viss del kan de indragna USAID-pengarna ersättas med privata initiativ, men det är omöjligt att fylla hålet som uppstår, enligt biståndsorganisationerna.
– Men det är klart att det skulle gå att lindra effekterna. Om det fanns politisk vilja skulle man kunna skydda de allra mest utsatta och fylla de allra mest akuta hålen, säger Anna Sundström.
Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) Dousa säger att det nu behövs många insatser på kort sikt, till exempel för att täcka upp för USAID:s logistikverksamhet. Sverige går där in med ett stöd på 100 miljoner kronor, enligt Dousa. Det går till tre organisationer, som bland annat står för flygtransporter av mat och vaccin.
– Jag var i Uganda förra veckan och fick träffa UNHCR och World Food Program, som driver flyktingläger där. Redan kommande vecka kommer man behöva dra ner på matransonerna, säger Dousa, och fortsätter:
– Det är klart att det här är fullständigt dramatiskt. 40 procent av det globala humanitära biståndet, det är omöjligt för Sverige att täcka det, det skulle kräva hela vår statsbudget. Men vi ser över vår biståndsbudget och är beredda att göra ganska tuffa omprioriteringar till rent livräddande insatser.
Läs mer:
Barnläkaren blev Musks måltavla: ”En situation som ingen av oss kunde föreställa sig”
Prognos: Här förvärras de humanitära kriserna under 2025
