Hur långt sträcker sig vår vildaste fantasi?
Efter Donald Trumps hot om ekonomiska eller militära åtgärder för att säkra USA:s besittning av Grönland sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen att hon ”inte har tillräckligt med fantasi för att föreställa sig” att det ska behöva gå så långt.
Inte? Det borde hon i så fall skaffa sig.
För tio år sedan hade förvisso episoden med en maktberusad finansmagnat som vill köpa ett helt land låtit som något taget ur ett klassiskt Kalle Anka-äventyr. Skillnaden nu är att den är verklighet – och att finansmagnaten har kärnvapen.
Kalle Anka eller Doktor Faustus?
Vår tids kris är till mycket annat en kris för fantasin. Är det något det senaste årtiondet borde ha lärt oss är det att det som inte kan hända i vår vildaste fantasi är det som förr eller senare händer. Det är, som filosofen Fredric Jameson en gång sade, lättare att föreställa sig jordens undergång än kapitalismens slut.
Ingen kunde till exempel fantisera om att Vladimir Putin över en natt skulle invadera hela Ukraina. Inte heller om att en brottsdömd mytoman som lett en statskupp mot demokratin kunde bli återvald som USA:s president. Eller om att svenska liberaler kunde ingå i en faustisk pakt med sina ideologiska arvfiender i ett parti som grundats av veteraner inom svensk nazism och fascism.
Inget tyder på annat än att våra värsta fantasier kommer att fortsätta utmanas. Runt Los Angeles rasar nu våldsamma skogsbränder som enligt vittnen – återigen – trotsar fantasins gränser. Det värst drabbade området är Pacific Palisades, hemvist för mängder av stjärnor från drömfabriken Hollywood. Här ligger också huset där Thomas Mann i exil skrev sin väldiga roman ”Doktor Faustus” – den utsökta mardrömmen om hur de onda fantasierna tar över både den privata och den politiska världen.
Kalle Anka eller Doktor Faustus?
Vår bästa strategi är numera den vildaste fantasin.
Läs fler texter av Björn Wiman. Prenumerera också på nyhetsbrevet Kulturveckan med Björn Wiman som kommer i din mejlbox varje torsdag.
