Det var i somras, på Donald Trumps lyxiga golfanläggning i skotska Turnberry, som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och den amerikanska presidenten skakade hand inför rullande kameror. Efter månader av amerikanska tullhot hade parterna kommit överens om en uppgörelse som skulle normalisera handelsrelationerna över Atlanten.
Avtalet innebar att EU motvilligt accepterade att USA införde 15 procent i tullavgifter på nästan alla europeiska varor som säljs i USA, medan amerikanska företag fick tullfrihet i EU.
”Det här är den största affären. Folk inser det inte. Det här är större än andra affärer”, sade Trump nöjt.
Medan kritiker beskrev det som att Europa vikt ner sig under förnedrande former, menade Ursula von der Leyen att avtalet tvärtom skulle ge stabilitet och förutsägbarhet i relationerna mellan EU och USA.
Så blev det inte.
Efter att USA:s högsta domstol i fredags ogiltigförklarade Trumps nuvarande tullar ökade presidenten insatserna. Först kom beskedet om att USA inför nya globala tullar om 10 procent, en siffra som sedan höjdes till 15 procent.
Utspelet togs inte väl emot i Bryssel.
EU-parlamentets handelsutskott skulle ha godkänt Turnberry-avtalet på tisdagen, men har i stället samlats för ett extrainsatt krismöte och kan nu komma att pausa processen.
– Det är fler och större frågetecken än någonsin om vad det egentligen är vad vi har kommit överens om med USA, säger Karin Karlsbro (L), som sitter i EU-parlamentets handelsutskott.
Hon välkomnar att USA:s Högsta domstol underkänt de tidigare tullarna, men är bestört över de nya beskeden från Vita huset.
– Alla är förlorare på Trumps så kallade handelspolitik. Slutsatsen är att vi är tillbaka på ruta ett för parlamentets del, säger hon.
EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič talade under helgen med USA:s handelsminister Howard Lutnick. Vad som sades i samtalet är inte känt, men kommissionens talesperson tog bladet från munnen i ett uttalande på söndagen.
”Ett avtal är ett avtal. I egenskap av USA:s största handelspartner förväntar sig EU att USA hedrar sina åtaganden – precis som EU står fast vid sina egna åtaganden”.
Mycket är dock oklart kring vad som gäller för de nya globala tullarna som Trump hotar med. För EU:s del kan de innebära en avgiftsökning om i genomsnitt 0,8 procent, men där vissa länder drabbas ännu hårdare beroende på typ av varuexport.
Det här är heller inte första gången som Trump hotar med att införa nya tullar mot EU.
I januari, efter upprepade hot om att tilltvinga sig Grönland, försökte Donald Trump pressa europeiska länder som skickat militär till ön med nya tullar. Hotet drogs tillbaka efter att EU vädrat möjligheten att sätta in den så kallade handelsbazookan, ett paket av motåtgärder som liknats vid EU:s atombomb på handelsområdet.
Läs mer: Efter Trumpkrisen – så ska ”alla avtals moder” rädda Europa
