Två stora bord och fyra soptunnor är det första som möter en i rummet. Här öppnas varje dag mängder med paket skickade från Sveriges tryckerier.
– Vissa dagar kommer det så många böcker att vi fyller fyra bokvagnar. Andra dagar är det mindre, men att ingenting skulle levereras till oss är extremt ovanligt, säger bibliotekarien Anneli Fredriksson.
Hit levereras allt från den senaste kurslitteraturen till reklamblad och korsordstidningar.
– Ibland dyker det upp bröllopsinbjudningar. En gång fick vi en massa läkemedelsförpackningar, även om det absolut inte hör till plikten, säger Fredriksson och skrattar.
Svenska tryckerier måste enligt lag leverera ett exemplar av i princip allt som trycks till de så kallade pliktbiblioteken, de sju bibliotek som tar emot pliktexemplar. Kungliga biblioteket och Lunds universitetsbibliotek måste spara allt, medan övriga gör ett eget urval.
Därför har soptunnorna en central plats i bibliotekets mottagningsrum. Där hittar man pizzamenyer och vaccinationsinformation från Västra Götalandsregionen, bland annat. Böcker som kommit in läggs på de närmare 30 hyllorna som dominerar rummet.
I dag är det månadens plikturvalsmöte, vilket i Umeå kallas för Uppdrag granskning. Då går de igenom bokhyllorna och väljer ut vilka av alla böcker som ska behållas i samlingarna.
Boken ”Konsten att packa sin diskmaskin” lyfts ur hyllan, men landar i de blå lådorna som skickas till depåbiblioteket för fjärrlån. Bibliotekarien Petra Mörtvik tar fram en bok med festfoton från pilsnerbilsträffar.
– Jag tycker att vi ska behålla den. Det är ändå en kulturyttring, säger hon och stoppar tillbaka den i hyllan.
All skönlitteratur sparas, även egenutgivna och AI-skrivna böcker.
– Det handlar om att fånga upp och bevara dagens samhällsfenomen för framtiden. Man kan ifrågasätta kvaliteten på AI-skrivna böcker, men de säger något om vår tid, säger Malin Nilsson, biträdande chef vid avdelning Media vid Umeå universitetsbibliotek.
Här skiljer sig universitetsbiblioteket i Umeå från det i Stockholm, som uppgett att man slänger 95 procent av alla pliktexemplar av platsbrist.
Så som tillströmningen av böcker ser ut just nu kommer Umeå universitetsbiblioteket växa ur sina lokaler kring år 2040. Om man inte förlorar sin status som pliktbibliotek. 2021 kom nämligen ett utredningsförslag om att minska antalet pliktbibliotek från sju till två.
– Vi är stolta och glada över att vara ett pliktbibliotek. Vi skriver under på att det bör vara färre än dagens sju, men fler än två. Tillgången till materialet skulle bli allt för begränsad, säger Petra Svanborg, chef för avdelning Media vid Umeå universitetsbibliotek.
Inget nytt lagförslag har ännu presenterats. Från Utbildningsdepartementet meddelar man att frågan för närvarande bereds inom Regeringskansliet.
I Umeå är man mindre oroliga i dag för att förlora statusen som pliktbibliotek än för fyra år sedan då utredningen kom.
– Mest troligt måste en ny utredning göras, då tekniken hela tiden springer ifrån oss, säger Svanborg.
Vid universitetsbiblioteket i Umeå avslutar bibliotekarierna månadens genomgång av alla böcker som kommit in sedan senast. I eftermiddag kommer nästa leverans från tryckerierna.
Läs mer:
Svenska bibliotek saknar AI-riktlinjer
Bibliotek varnar för bokbedragare – har lurat till sig stora belopp
