Medan den sista skitiga snön töar bort pågår arbetet med att lägga räls. Den milda vintern har underlättat bygget av järnvägen som ska knyta ihop Bodens nya industriområde med omvärlden. Ståluppstickaren Stegra planerar produktionsstart redan under nästa år.
– Nu lägger vi själva spåret. Vi bygger drygt tre kilometer järnväg men totalt lägger vi sex kilometer räls, det är dubbelspår på några ställen, säger Andreas Öhgren, arbetschef för byggentreprenören Peab i Norrbotten.
Med en byggtid på knappt två år rör det sig om ett av landets snabbaste järnvägsprojekt, enligt entreprenören. Till årsskiftet ska tåg kunna åka på den nya rälsen. För finansieringen står privata Polar structure AB som köpt 91 procent av nybildade Boden järnväg AB. Genom värdet för marken har Bodens kommun, i sitt kommunala moderbolag, behållit resterande ägande i järnvägsföretaget.
– Vi vill ha kvar kontroll över samhällsviktig infrastruktur, säger Mats Berg, näringslivschef och vd för kommunföretagen.
De som använder sträckan som ansluts till stambanan får betala avgifter. Stegra är den första stora kunden och avgörande för bygget.
– Det är en ovanlig lösning. Hade det inneburit en årlig insats för kommunen hade vi aldrig gått in i det, säger Mats Berg.
Men det finns en risk i affären. Bodens kommun har som minoritetsägare förbundit sig att täcka upp till som mest 30 miljoner kronor per år under de första fem åren, om järnvägsföretaget går back. Riskkalkylen bygger på scenariot att ståltillverkningen inte går som tänkt.
– Jag är inte så pigg på att spekulera om vad som kan hända med ett bolag. Men infrastruktur i form av järnväg till ett nybyggt stålverk på ett stort industriområde med många verksamheter kommer över tid inte att vara en dålig affär, säger Mats Berg.
Företrädare för Stegra avböjer att medverka i en intervju utan väljer att svara skriftligt på DN:s frågor.
Kommer ni att nyttja järnvägen i planerad omfattning under de första fem åren?
”Ja vi kommer att nyttja järnvägen, som är helt kritisk för oss, i planerad omfattning”, skriver Nils Eklund, Stegras pressansvarige i Boden.
Han uppger att bolaget planerar att dra igång produktionen under 2026.
Håller er planering för volymerna som ska produceras?
”Ja. Vi räknar med att köra in stålverket först och köra in det med skrot, och därefter starta vätgasanläggningen och järnsvampsproduktionen några månader senare.”
Nyligen rapporterade DN att Stegra nekas miljardstöd från Klimatklivet. Enligt bolaget är det ”möjligt att ett uteblivet stöd kan påverka accelerationen i projektet”.
Järnvägen ingår i en rad kommunala åtaganden. Det krävs vägar, vatten och avlopp till industriområdet samt vatten och avlopp till entreprenörsbostäder. Enligt kommunens beräkningar landar de direkta utgifterna knutna till Stegras etablering på 641 miljoner kronor.
Batteritillverkaren Northvolts konkurs i Skellefteå, med risken för stora ekonomiska tapp i kommunen, har väckt spekulationer kring Bodens framtid.
– Vi känner av den strömningen i samhället och parallellerna som dras till Northvolt utifrån olika strukturella förutsättningar. Men vi väljer att tro och arbeta enligt att det här blir av. Jag har inga indikationer på att det skulle gå annat än bra, säger Mats Berg.
Kommunledningen har tidigare efterlyst statliga resurser för att mäkta med investeringstakten. Mats Berg tycker att enskilda etableringsorter tvingas ta ett orimligt stort ansvar, sett till de nya industriernas betydelse för hela landet.
– Om inte det kommunala samhällsbygget går hand i hand med industrins utveckling så kommer det inte att gå bra. Det här behöver man se över från statens sida, säger han.
