Mitt i byn Lillhärdal i östra Härjedalen vilar hundarna Isse, Tussi och Biess på köksgolvet. På en av stolarna sitter renskötaren Anja Fjellgren Walkeapää och dricker kaffe. Under vintern har familjen sin bas här för att äta och sova. Resten av tiden spenderas på skotern och hos renarna.
Anja Fjellgren Walkeapää tillhör Mittådalens sameby. Hon var bara 14 år när hon för första gången hittade en ren med ett skotthål i nacken. Renen var vid liv men fick avlivas.
– Det enda min familj gjorde var att lägga locket på och gå vidare, berättar hon.
Anmälde ni det till polisen?
– Nej, det är helt normalt. De äldre hade så länge fått höra ”renjävlar”, ”ni ska inte vara här”, ”de här förbannade samerna”. Det är sådant man bara ska stå ut med.
Vartannat år redovisar Brå hatbrott riktat mot samer. Totalt för 2020 och 2022 har 35 hatbrott mot samer anmälts till polisen. Men i en ny rapport menar Brå att brottsligheten är ”i stor utsträckning dold”.
– Samer utsätts för hatbrott i skolan, på arbetet och på internet men det talas inte lika mycket om det, säger Lisa Wallin, författare av rapporten och projektledare på Brå.
– Vi ser dock hatbrott som är mer unika för samer. Framför allt är de kopplade till rennäringen.
Fakta.Vad är ett hatbrott?
Hatbrott är ett samlingsnamn på flera olika brott där motivet är hat eller fördomar baserat på etnicitet, hudfärg, ras, nationalitet,
religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller liknande omständighet.
Vanliga typer av hatbrott är olaga hot, ofredande, skadegörelse och klotter, ärekränkning, våldsbrott, hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.
Källa: Brottsofferjouren
Norrbotten är det län som är mest utsatt för brott där renar plågas, enligt Brå. Under de senaste åren har renar exempelvis skjutits eller jagats med lastbil. I det sistnämnda fallet dömdes lastbilsföraren till böter för djurplågeri. Han dömdes inte för hatbrott, vilket hade kunnat ge ett hårdare straff.
– Det är ingen tvekan om att det ibland finns ett hatbrottsmotiv i händelser där renar körs över och skadas, säger Lisa Wallin.
I Brås rapport framkommer det att det kan vara svårt att bevisa hatbrottsmotivet och att det finns ”tecken på att hatbrotten kan öka när samiska rättigheter erkänns eller uppmärksammas”. Till exempel i samband med exploateringar som gruvor eller vindkraft.
– Flera upplever att man ställer samer mot exempelvis intressen som gynnar lokalbefolkningen eller allmänheten. Samer porträtteras som bakåtsträvande och stämningen piskas upp, vilken kan ge hatiska kommentarer och det leder till brott i vissa fall, säger Lisa Wallin.
I höstas beslöt Svenska Turistförening att dra ner på sin verksamhet i Jämtlandsfjällen. Det gäller bland annat för en fjällstuga inom renbetesområdet för Mittådalens sameby. Beskedet skapade en hatstorm på nätet riktad mot samebyarna.
– Samebyarna blir en slagpåse för att gemene man inte har koll eller respekt för naturen. Det är lätt att hata på samebyarna för det har man gjort i århundraden i Sverige. Det har blivit så normaliserat att ingen reflekterar över det längre, säger Anja Fjellgren Walkeapää.
Enligt Brå behöver bland annat anmälningarna av hatbrott öka för att frågan ska prioriteras av samhället. Anja Fjellgren Walkeapää har aldrig gjort en polisanmälan. Hon är osäker på vilka konsekvenserna kan bli.
–Vad händer om ingen blir dömd? Kommer de att hata oss ännu mer? Kan det eskalera, säger hon.
Det är främst män som bedriver renskötsel och därmed blir särskilt utsatta för hat och hot, förklarar Anja Fjellgren Walkeapää. Enligt henne har männen också svårare att prata om det vilket sprider sig vidare.
– Man ser upp till den äldre generationen och härmar deras beteende. Ju längre tiden går desto mer normalt blir hot och hat. Framförallt när ingen sätter ner foten och säger att det inte är acceptabelt, säger hon.
På sociala medier har flera unga kvinnliga renskötare börjat prata öppet om det hat och hot de utsätts för. Anja Fjellgren Walkeapää hoppas att det kan skapa en trygghet kring frågan.
– Det är viktigt att förstå att det inte ditt fel att du har blivit hatad, säger hon.
Enligt Brås rapport gör risken för hot eller hat att samer i olika sammanhang döljer sin identitet. Är Anja Fjellgren Walkeapää på en ljus plats i livet, orkar hon ta emot frågor om renskötseln och bemöta hatiska kommentarer. Är hon på en sämre plats är det locket på, då heter hon bara Anja och bor i Sverige.
– Det är bra att Brå presenterar den här rapporten, men vi samer måste också börja anmäla.
– Staten och myndigheter behöver också stå upp för demokratiska värden. Det är egentligen det som det här handlar om.