Brå:s senaste rapport ”hatbrott mot samer” ser myndigheten en risk i att arbetet mot rasism och hatbrott mot samer kan ”tappa fart”. Regeringen har inte tilldelat polisen något nytt uppdrag gällande ett ”förstärkt arbete mot hatbrott” i det senaste regleringsbrevet. Nuvarande uppdrag löper ut i år.
Risken enligt Brå är att polisen prioriterar ned arbetet mot hatbrott. Samtidigt ser myndigheten inga tecken på att brotten kommer minska framöver.
Men Lars Wahlberg, biträdande regionpolischef i region Nord, menar att hatbrott redan är ett prioriterat område.
– Vårt uppdrag är oändligt, resurserna är ändliga men vi har mandat att använda resurserna som vi vill och de här frågorna prioriteras högt, säger han.
Totalt för 2020 och 2022 har 35 hatbrott mot samer anmälts till polisen. Brå skriver i sin rapport att det är få samer som anmäler hatbrott. Anja Fjellgren Walkeapää, renskötare i Mittådalens sameby, har tidigare sagt till DN att hon aldrig polisanmält händelser som skulle kunna klassas som hatbrott. Hon är osäker på vad en anmälan skulle kunna leda till.
Lars Wahlberg menar är mörkertalet gällande hatbrott är stort.
– Jag kan förstå att man ledsnar och känner att det inte är värt att anmäla exempelvis hot på nätet där vi från polisen kan ha svårt att hitta misstänkta. Men för oss är det viktigt att få reda på vad som händer, säger han.
Vittnesmål från Brå-rapporten
”Ordföranden i min grannby han vart ju mordhotad. Han ringde upp mig på kvällen och vart helt förtvivlad, rädd och i chock”
”De tog våra mössor när vi klev in i bussen och man var lappjävel. Det har nog alla upplevt.”
”Vi såg ju där när Girjasdomen kom. Då gick det flöden i sociala medier ’Kör på alla renar ni ser och lämna dom bara’.”
Görel Granström, docent på juridiska institutionen vid Umeå universitet, har forskat på hatbrott i två decennier.
– Att det förekommer hatbrott mot samer, ja. Att det uppmärksammas för lite, ja. Att de är svåra att utreda, ja. Det är min uppfattning, säger hon.
Hon har inte specifikt forskat om samers utsatthet, utan om rättsväsendets utmaningar gällande hatbrott. Det vill säga vad som går att bevisa, hur man får folk att anmäla och vad åklagare behöver för att väcka åtal och få till en fällande dom.
Just nu deltar hon i ett forskningsprojekt som ska undersöka hur polisen bättre kan utreda hatbrott för att fler förövare ska kunna lagföras. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.
– Generellt när det gäller hatbrott går det inte hela vägen till fällande dom. I fallen med hatbrott mot samer är nog utmaningarna ännu större, säger Görel Granström.
Varför då?
– Kör du på en ren på fjället, vem ser dig då? Det är viktigt att brottsoffer lyfter fram att brottet inte endast handlar om djurplågeri utan också om vad renen symboliserar för dig som same och att det är därför som renen utsatts.
Hon anser att lagstiftningen är tillräcklig och att både åklagare och domstol i många fall inser att det finns ett hatbrottsmotiv men att bevisning saknas. Här har polisen en viktig roll.
– Det ligger ett stort ansvar på polisen att ställa rätt frågor till brottsoffret som anmäler. Ju mer man som brottsoffer orkar och kan berätta, desto svårare blir det att förbigå den här informationen, säger Görel Granström.
Lars Wahlberg säger att det finns en utmaning när kunskapen sitter hos individer inom polismyndigheten och att de behöver höja kunskapen generellt för att de som anmäler brott ska få rätt frågor.
– Vi har många medarbetare med mycket god kunskap men givet hur de här händelserna kommer in till oss så blir det för mycket slumpen som avgör vilka frågor som ställs och hur du blir bemött. Därför behöver vi höja kunskapen.
DN har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Brå:s förslag
Brå lyfter i rapporten fram flera förslag på förbättringar för att hatbrott mot samer ska minska. Till exempel vill Brå att hatbrott mot samer ska inkluderas i lokala lägesbilder som kommunerna gör.
För att minska negativa föreställningar och fördomar om samer behövs ett långsiktigt arbete mot rasism. Bland annat för att sprida kunskap som redan finns.
Brå vill även se tydliga och mätbara mål för arbetet mot rasism.