Bråk, avhopp och förseningar skakar Frankrike inför nästa vinter-OS

Medan OS i Milano-Cortina stänger dörrarna över ett organisatoriskt lyckat spel, kämpar nästa vintervärdort i motvind.

Ett år har gått sedan Martin Fourcade drog tillbaka sin kandidatur till vinter-OS 2030. Skidskyttestjärnan sågs av de flesta som en idealisk ordförande för organisationskommittén till spelen som ska gå av stapeln i de franska Alperna om fyra år. Frankrikes president Emmanuel Macron kallade till och med Martin Fourcade för ”vinter-OS egen Tony Estanguet”, efter den franske före detta kanotisten som ansvarade för det succéartade sommar-OS i Paris 2024.

”Oenigheterna är för stora för att ta sig an uppdraget med ro. Styrningen, visionen, den lokala förankringen; vi har inte kommit överens på dessa grundläggande områden”, skrev den sexfaldige olympiske mästaren Fourcade i en kommuniké i februari förra året.

Sedan dess har konflikterna radat upp sig kring värdskapet av vinter-OS.

På mindre än tre månader har tre av organisationskommitténs höjdare lämnat sina uppdrag, bara månader efter att de tillsatts.

OS-kommitténs ordförande Edgar Grospiron har, i ett läckt mejl från en avhoppad ledamot av kommittén beskrivits ”som om han var verkställande direktör utan kontroll, och utan kompetensen att vara det”.

Förra veckan uppdagades ”oöverstigliga samarbetssvårigheter” mellan Grospiron och kommitténs generaldirektör Cyril Linette. Den senare lämnar nu uppdraget.

Vid en presskonferens under sista dagen av OS i Milano-Cortina, medgav Grospiron att projektet har problem.

– Vi vet att vi har dåligt med tid och dåligt med pengar. Men vi är säkra på vår kapacitet. Vi kommer att leverera ett OS på nivån folk förväntar sig.

I mitten av mars, då Paralympics gått i hamn i Italien, ska den franska 2030-kommittén avlägga en rapport där man stakar ut visionen för de kommande åren.

Emmanuel Macron har ålagt premiärminister Sébastien Lecournu att övervaka projektet. Efter avslutningsceremonin i Milano väntas Lecornu i de franska Alperna för att sätta press på parterna. Det beskrivs som ett sorts ultimatum för OS-kommittén, vars inre slitningar varit en årslång följetong i franska medier.

Den franska OS-organisationen för 2030 kommer bara ha haft fem och ett halvt år på sig att förbereda spelen. Med fyra år kvar till invigningen dras projektet med ovanligt många frågetecken.

I juli förra året drog sig alporten Méribel ur arrangemanget, efter att stadens borgmästare opponerat sig mot att ”bara” få arrangera tävlingar för Paralympics. Nice har utsetts till hemort för ishockey och curling, med en spektakulär ombyggnation av fotbollsarenan Allianz som nödlösning, men har ännu inte säkrat finansiering för att bygga om.

– Det finns så mycket att anmärka på, inte minst byggandet av en ny ishall som kommer att kosta uppskattningsvis 138 miljoner euro (nästan en och en halv miljard kronor), sa Frédéric Maillot, som har den franska regeringens portfölj för idrottsbudget, ungdomar och folkrörelser, i november förra året.

Skridskogrenarna kommer för första gången i den olympiska historien att utlokaliseras till ett annat land, sannolikt Italien eller Nederländerna.

Flera medborgar- och miljöorganisationer har också lyft bristen på lokalt demokratiskt inflytande i processen.

Frankrike har ett ovanligt lyckat sommar-OS i ryggen, vida känt som en triumf både i hemlandet och omvärlden. Men molnen hopar sig över vinter-OS 2030, där ingenting ser ut att fungera som det borde med knappt fyra år till startskottet.

Läs mer:

Största snackisarna från OS-skidskyttet: Otrohet, Nutella och Marseljäsen

Bekräftat: Frankrike får vinter-OS 2030