– Mummy, I need a wee!
Treåriga Xander Sutton från London får hjälp av sin pappa att hitta till toaletten på färjan mellan Göteborg och Brännö. Familjen är på Sverigesemester tillsammans med två andra brittiska barnfamiljer och har bestämt sig för att utforska stadens södra skärgård.
– Vi hoppas att det blir soligt, säger 39-åriga Charlotte Sutton, som valde resmålet efter att ha läst om det på nätet.
Lasse Dahlquists visa om dans på Brännö brygga har inte nått de utländska turisternas öron. Men den som är på jakt efter sevärdheter i Göteborgsområdet kommer med stor sannolikhet att stöta på marknadsföring av den lilla skärgårdsidyllen. Stadens destinationsbolag Göteborg & Co gör reklam för öns värdshus, barnvänliga stränder och vackra trähus. Regionens motsvarighet, Turistrådet Västsverige, skriver att Brännö har ”everything you need” – allt du behöver.
Fast det håller öborna inte med om.
Yngve Ernst blickar ut över den tomma fotbollsplanen. Knappt två år har gått sedan festen som satte punkt för en tradition som pågått i decennier.
– Jag tror att det kom tre, fyra, femtusen personer, säger 73-åringen.
Midsommarfirandet 2023 organiserades som vanligt av Brännöföreningen, vars medlemmar engagerat sig ideellt. Varken Yngve Ernst, som är ordförande, eller någon av de andra var förberedd på anstormningen av turister från när och fjärran.
– Vi har två toaletter i Brännögården. När vi i styrelsen skulle stänga och gå hem och fira midsommar själva stod det 50 personer i kö.
Året därpå fattade föreningen ett beslut som blev en riksnyhet. Det traditionella midsommarfirandet flyttades till ett hemligt datum, för att öborna skulle få chans att dansa kring stången på egen hand.
– Det blev ju lite ramaskri förstås, säger Yngve Ernst.
Nu har föreningen valt att flytta firandet ännu en gång. Reaktionerna från öborna har i första hand varit positiva, enligt 73-åringen. Han betonar att invånarna välkomnar turismen, men säger att någon måste ta ansvar för människorna som kommer. Det gäller inte bara på midsommarafton, utan under hela semestersäsongen.
– Jag håller precis på att författa ett mejl till kommunen om våra toaletter, papperskorgar och bänkar, säger han.
Bristen på sittplatser, soptunnor och möjligheter att uträtta sina behov blir snabbt ett problem när tusentals människor kliver av färjan från fastlandet under somrarna. Offentliga toaletter finns vid öns färjelägen och badplatser, och Brännöföreningen får bidrag från Göteborgs stad för att ta hand om några av dem. Men mitt på ön, där många människor bor och den enda matbutiken ligger, är det tomt.
Malin Hansson, som är chef för matbutiken, berättar att det händer att öbor möts av obehagliga, illaluktande överraskningar när de öppnar sina privata soptunnor.
– Det är inte bara hundbajspåsar, säger hon.
Inför årets sommarsäsong har ett nytt problem uppstått. I januari överklagades bygglovet för öns enda station för grovsopor. Det innebär att sådant som glas och tidningar numera måste tas med till andra öar eller till fastlandet, om man inte beställer hämtning av avfallet.
– Så när turisterna kommer… jag ser en katastrof framför mig, säger Malin Hansson.
Så vem har egentligen ansvar för turisterna som kommer till Brännö?
– Som överallt finns ett personligt ansvar för hur man uppför sig och använder naturen, samt hur man hanterar sitt skräp.
Det säger Peter Sundberg Åbrandt, som är kommunikationsstrateg och samordnare på stadsmiljöförvaltningen i Göteborgs stad. Han betonar att förvaltningen, som bland annat tömmer papperskorgar och städar undan löv från cykelbanor i Göteborgs centrum, varken ansvarar för privatägd mark eller för gatorna på Brännö – som förvaltas av öns vägförening. Det är därför inte aktuellt att sätta ut fler papperskorgar eller toaletter mitt på ön, enligt förvaltningen.
Hanteringen av grovsopor sköts av en annan förvaltning – Kretslopp och vatten – där Emma Hilmersson är enhetschef. Hon säger att den indragna sopstationen inte påverkar öns tillfälliga besökare.
– Turister genererar inte grovsopor. När det gäller deras skräp har situationen på Brännö inte förändrats alls, säger hon.
Göteborg & Co, som marknadsför Brännö som turistmål, svarar på DN:s frågor via mejl. Therese Brusberg, som är chef för destinationsutveckling, skriver att bolagets uppdrag är att sprida ut besökare både geografiskt och över årstiderna.
”Göteborg & Co arbetar med hållbar destinationsutveckling i bred samverkan, och det ska gynna de som bor i och besöker Göteborg. Vi har en nära dialog med aktörerna i skärgården om utmaningar och möjligheter”, skriver hon.
Vid den omsjungna Brännö brygga öppnar Sebastian Pilups dörren till sitt lilla restaurangkök. 38-åringen driver ”Le Shack”, som bland annat serverar smörrebröd åt dans- och badsugna under sommarsäsongen. Restaurangägaren är mån om att alla besökare ska känna sig välkomna till Brännö, och orolig för att det inställda midsommarfirandet ska skicka fel signaler.
– Det kan ju ge en känsla av att man inte vill ha turister, säger han.
Så är det inte, försäkrar alla öbor som DN talar med. Men Sebastian Pilups och Yngve Ernst är överens om att man inte längre kan förlita sig på Brännöföreningens ideella engagemang.
– Man har haft eldsjälar som skött allting – och gjort det gratis. Men min generation gör inte det, konstaterar 38-åringen.
Yngve Ernst håller med. Medelåldern i Brännöföreningen är på väg uppåt.
– Det är mest gamla stötar – som mig, säger 73-åringen.
Nu har föreningen börjat förbereda ett småskaligt midsommarfirande för öborna, på ett hemligt datum. Framtiden för det traditionella firandet, på rätt dag, är osäker. Men Sebastian Pilups är beredd att avge ett löfte.
– Om midsommarfirandet inte är tillbaka om fem år – då tar jag tag i det, säger han.
