Under åren 2021–2023 steg matpriserna i Sverige med över 28 procent. Något som väckte starka reaktioner, och en debatt som rörde matjättarna höjde priserna mer än vad som var motiverat.
Konkurrensverket har nu granskat prisökningarna på en rad basvaror som smör, ägg, ost, kyckling, potatis, matolja och bröd, och kommit fram till att priserna höjdes mer än vad som var nödvändigt för att täcka de ökade kostnaderna som inflationen medförde.
Konkurrensverket har även granskat de ledande aktörernas rörelsemarginaler och kommit fram till att de varit stabila över tid. Rörelsemarginalen för dagligvaruhandeln har legat på samma nivå före pandemin som efter, med en kraftig lönsamhetstopp under pandemin, enligt rapporten.
En bild som inte delas av Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel.
– Vi tycker att det är anmärkningsvärt att man kan formulera det som att lönsamheten är stabil. Rapporten visar ju att du har minskande lönsamhet i dagligvaruhandeln, både jämfört med för ett par år sedan under inflationsperioden, men också före pandemin, säger hon.
Har matjättarna höjt priserna omotiverat mycket under krisåren?
– Nej, det har de inte. Det ser man också i och med att lönsamheten har gått ner.
Svensk dagligvaruhandel kommer nu att diskutera rapporten och dess slutsatser mer i detalj och även försöka få till ett möte med Konkurrensverket.
– Pandemiåren var extrema, eftersom det var så mycket försäljning som flyttades från restaurang till dagligvaruhandel, men under inflationsperioden har lönsamheten sjunkit, trots att priserna har gått upp kraftigt, säger Brynell.
Finns det någon självrannsakan hos dagligvarubranschen när det gäller de höga priserna under krisåren och pandemin?
– Jag har inte sett någon anledning till självrannsakan. Jag tror att alla har kämpat så mycket de har kunnat för att konkurrera om en konsument som har betydligt sämre med pengar. Hushållen har ju inte bara mötts av ökade matpriser, utan ökade räntekostnader och ökade kostnader för allting. Det är det som har gjort att de så totalt har ändrat sitt köpbeteende: och handlar på extrapris, billigare och mindre. För en bransch som lever på storskalighet är det ju det som har orsakat den sjunkande lönsamheten, säger Brynell.
I en första rapport i juni 2024 kom Konkurrensverket fram till att det finns brister i konkurrensen inom dagligvaruhandeln, något som förklarades av bland annat en hög marknadskoncentration med få aktörer i flera led.
Under onsdagen kom uppgifter om att Konkurrensverket nu inlett en granskning av avtalsvillkor mellan Ica och Ica-handlarna, gällande misstänkt konkurrensbegränsande samarbete.
– Jag kan inte riktigt kommentera det. Jag känner inte till vad det handlar om, säger Karin Brynell.
Läs mer:
Rapport: Butikerna höjde priserna mer än motiverat
Så stor vinst har Ica butik för butik
