Satsningen ses som avgörande för övergången till fossilsnål stålproduktion och beräknas kosta 52 miljarder kronor. Men det nya stålverket byggs på kraftigt förorenad industrimark.
Maskinförare har blivit sjuka i arbetet med schaktning. Det är fortfarande oklart vad som orsakat symtomen och det pågår en polisutredning om misstänkt arbetsmiljöbrott.
Arbetsmiljöverket har under det senaste halvåret undersökt arbetsmiljöarbetet hos SSAB och inblandade entreprenörer. Ståljättens arbetsmiljöplan håller inte måttet, visar handlingar som DN tagit del av.
– Det är ganska allvarliga brister, säger Mats Wennberg, ombudsman och regionalt skyddsombud för fackförbundet Seko i norra Sverige.
Det saknas exempelvis information om vilka andningsskydd som ska användas ”vad gäller exponering av kemiska eller biologiska ämnen”, skriver Arbetsmiljöverket till SSAB i oktober.
– Konsekvensen blir att informationen inte når ut och då vet man inte vad man ska ha för skyddsutrustning, säger Mats Wennberg.
Arbetsmiljöverkets kritik:
• I SSAB:s arbetsmiljöplan framgår det inte vilket andningsskydd som krävs för vilket arbetsmoment och i vilka delar av byggarbetsplatsen.
• SSAB har inte kunnat redovisa att det görs tillräckliga kontroller av huruvida underentreprenörerna följer arbetsmiljöbestämmelserna. Det kan därför finnas en ökad risk för att arbetstagare drabbas av ohälsa eller olyckor.
● Flera underentreprenörer kunde inte visa upp en aktuell dokumenterad bedömning av kemiska risker, saknade skriftlig information om hur skyddsutrustning skulle användas eller hade inte utrett marken tillräckligt före schaktning.
Granskade entreprenörer har redovisat åtgärder. SSAB, som har det samordnande arbetsmiljöansvaret för bygget, har fram till mitten av november på sig att svara.
– Om inte arbetsmiljöplanen uppdateras, hur ska man då kunna veta vad man ska skydda sig med? säger Mats Wennberg.
SSAB:s kommunikatör Martin Gidlund avböjer en intervju med möjlighet att ställa följdfrågor, utan skickar i stället skriftliga svar. Han uppger att bolaget nu uppdaterar arbetsmiljöplanen och förtydligar sin redovisning av rutinerna för kontroll av entreprenörernas arbetsmiljöarbete.
”Vår uppfattning är att myndigheten efterfrågar ett tydligare underlag, inte att den har slagit fast att kontroller saknas”, skriver Martin Gidlund.
Kan bristande kontroll av arbetsmiljön ha bidragit till sjukdomsfallen?
”Arbetsmiljöverkets synpunkter handlar om hur vissa risker ska beskrivas, följas upp och dokumenteras. Vi arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor tillsammans med våra entreprenörer och ser myndighetens synpunkter som en del av det kontinuerliga förbättringsarbetet”, skriver Martin Gidlund.
Turerna kring stålverksbygget har varit många.
Som skyddsombud stängde Sekos Mats Wennberg hela byggområdet i april, genom ett så kallat skyddsstopp. Stålbolaget hade redan avbrutit arbetet för att undersöka marken och luften. Facket efterlyste en säker plan för dem som skulle delta i arbetet med provtagning.
– Vi sa stopp och belägg, det måste först utredas varför folk blir sjuka. Det var rätt tuffa krav som jag ställde för att man skulle få fara ut i maskiner och ta prover, säger han.
Mats Wennberg anser att SSAB tycks ha backat från arbetsmiljökraven som diskuterades i april – när hela området var stängt.
– Kraven som vi ställde i skyddsstoppet har de sänkt. Nu har man ju till exempel fått backning kring det här med skyddsmasker, säger han.
Han pekar på kritiken om att det är oklart vilket slags skydd som krävs i olika delar av byggarbetsplatsen.
Martin Gidlund, SSAB, svarar till DN att ”riskbedömningar görs inför varje enskilt arbete” och att det bland annat handlar om ”vilka skyddsåtgärder och vilken personlig skyddsutrustning som krävs för det aktuella arbetet och platsen”.
Stålverket ska byggas inom ett 1,7 kvadratkilometer stort område. Många yrkesgrupper med olika arbetsuppgifter ska vistas där inne samtidigt. Det är svårt att överblicka alltihop, anser Mats Wennberg.
– Det menar jag är grundproblemet. I min värld går det inte ihop. Framför allt inte i ett så här stort projekt där det handlar om kvadratkilometer, och antalet som ska in och jobba där kommer bara att öka, säger Mats Wennberg.
Hur tycker du att det ska vara?
– Jag tycker att man ska avgränsa områdena och ha ett eget Bas-U (samordnande arbetsmiljöansvar DN:s anm.) för respektive område. Jag tror att det kommer att dyka upp problem igen, förr eller senare under det här projektet.
Martin Gidlund uppger att SSAB tar synpunkterna på allvar.
DN granskar SSAB:s mångmiljardbygge
● April 2026. Sedan januari 2026 har ett tjugotal personer blivit sjuka efter att ha jobbat på SSAB:s nya stålverk i Luleå, visar DN:s kartläggning. Men det dröjer till den 3 april innan allt arbete stoppas på platsen.
● Maj 2026. SSAB ger en förklaring till sjukdomsfallen och startar upp bygget igen efter nästan åtta veckors paus. Veckan innan har säkerheten ifrågasätts av Arbetsmiljöverket, avslöjar DN.
● Juni 2026. SSAB:s förklaring till sjukdomsfallen döms ut av bland annat externa experter och bolagets egna medicinska rådgivare, visar DN:s granskning.
● Juni 2026. Efter DN:s avslöjanden ifrågasätter även Länsstyrelsen Norrbotten bolagets utredning och meddelar att man ska göra egna mätningar i ett närliggande bostadsområde.
● Augusti 2026. Länsstyrelsen vill att SSAB kompletterar sin utredning av sjukdomsfallen genom avancerade toxikologiska tester, vilket nobbas av stålbolaget, avslöjar DN.
● Oktober 2026. Statens haverikommission (SHK) underkänner SSAB:s förklaring till de mystiska sjukdomsfallen.
Fakta.Elektrostålverket i Luleå
● SSAB bygger ett elektrostålverk inom bolagets befintliga industriområde i Luleå.
● Den totala byggplatsytan för det nya stålverket är 1, 7 kvadratkilometer.
● Stålverket ska ersätta dagens stålproduktion i masugnar, vilket kraftigt minskar klimatpåverkan jämfört med traditionell stålproduktion.
Källa: SSAB