I sitt vardagsrum i en lägenhet på Södermalm i Stockholm öppnar Brita Hedlund ett linjerat anteckningsblock. Där har hon sitt system för låneböcker. På sida efter sida har hon skrivit med blyerts vilka böcker hon är intresserad av. Allt som hon snappar upp och vill läsa noterar hon i den långa listan. Efter hand som hon lånar böckerna stryker hon över dem och betygsätter dem efter en tiogradig skala. En del avfärdar hon med ett ”nej!”
Hon är 87 år gammal och ägnar en stor del av sin tid åt att läsa.
– Vad ska jag annars göra? När man är i min ålder blir vännerna väldigt få, säger hon.
Hon tittar upp mot den huvudet längre biblioteksassistenten Marek Wolk, och säger förtjust:
– Hej, kompis!
Båda hennes handleder är försvagade av tidigare benbrott och hon kan inte bära tungt, men en gång i månaden kommer Marek Wolk från Stockholms stadsbibliotek hit och lämnar en vit kartong fylld med låneböcker.
Samma sak gör folkbiblioteken runt om i landet. Bibliotekarier kan vara bland de sista kontakterna som människor har i sina liv.
Tre dagar tidigare står bibliotekarien Eva Eriksson framför en hylla i Stockholms stadsbiblioteks magasinslokaler i Frihamnen. Framför sig har hon 30 böcker som hon har samlat ihop till Brita Hedlund. Deckare, romaner och en bok om Egyptens historia.
Det här är knutpunkten för tjänsten ”Boken kommer” i Stockholm, där sex bibliotekarier jobbar deltid med att förse människor med böcker när de är som skörast.
Varje månad ringer Eva Eriksson till Brita Hedlund för att gå igenom hennes boklistor och stämma av inför nästa lån. Andra låter bibliotekarierna hjälpa till mer med att välja. Eva Eriksson har hand om ungefär 30 låntagare runt om i Stockholm. Flera läser ”kopiöst” mycket.
– De mår inte bra om de inte får 20 romaner – nu.
Den här tjänsten introducerades i Sverige på 50-talet och är tillgänglig för alla som av någon anledning är förhindrade att själva besöka biblioteket, under en kort period eller längre.
Kontakten blir någonting annat än att träffa hemtjänst- och sjukvårdspersonal.
– Att prata om böcker kan göra att man känner sig mer tillfreds. Man får vara en person och inte bara någon som ska skötas om, säger Eva Eriksson.
En av hennes låntagare är hundra år gammal och mycket alert, talar direkt om exakt vad hon vill ha för böcker. Avancerad litteratur, som nyutkommen psykiatri.
En annan sade nyligen att hon bara orkar med feelgood just nu, sedan flera i familjen har gått bort på kort tid.
Fortfarande är Eva Eriksson oförberedd på vissa besked. Hon kan prata i telefon med en låntagare, bestämma vilka böcker som ska skickas. Ett par dagar senare är personen död.
– Det blir känslosamt. Man kommer ganska nära någon när man pratar böcker.
Vid ingången till bibliotekslagret i Frihamnen står en silvergrå skåpbil med ordet ”Bibliotek” på sidan. Marek Wolk har packat lastutrymmet med personliga boklådor, i dag ska han köra ut leveranser till låntagare söder om stan.
Först stannar han hos Brita Hedlund, plockar ur hennes vita kartong och ringer på porttelefonen.
Brita Hedlund har bott här i samma lägenhetshus sedan hon var två år gammal. Här finns flera läsfåtöljer, konstböcker och en bokhylla med stockholmiana som hon samlar på. Väggarna är dekorerade med tavlor och souvenirer. Marek Wolk har hört berättelserna bakom de flesta. Brita Hedlund beskriver sig själv som en pratkvarn.
De börjar diskutera en keps i hallen, som Britas man en gång fick av Björn Borg.
– Jag frågar om allt. Det blir alltid någon historia, säger Marek Wolk.
Han kom till Sverige från Polen 1985, och började jobba som biblioteksassistent fem år senare. Snart körde han böcker hem till låntagarna genom ”Boken kommer”.
I låntagarnas hem fick han en annan bild av Sverige än den som visade sig utanför, lärde sig om landets lager av historia.
– Jag kom hem till folk och allt såg ut som på 60-talet.
Han frågade om bröllopsfoton, dialekter och broderade bonader, människor berättade om barndomens trångboddhet, om hur det var under andra världskriget.
– Det är generationer som inte gärna skryter om vad de har gjort i livet. Men ibland vill de berätta om en bok, och så börjar de prata om vad de själva varit med om.
I Stockholms stad är det ungefär 200 personer som använder ”Boken kommer”.
Ofta har de som får tjänsten varit storläsare genom livet, flitiga biblioteksbesökare som känner personalen, säger Jenny Lindberg, forskare på Bibliotekshögskolan som har studerat ämnet.
Men en hel del som hon har intervjuat i sin forskning har också börjat läsa mycket mer när de blivit äldre och har mer tid.
– Man kan bli läsare. Det är ingenting som bara grundläggs när man ”knäcker koden” när man är liten.
För de äldsta låntagarna som hon talat med är tjänsten ”fundamentalt meningsfull”.
– Många talade om mänskliga möten, intellektuell stimulans, ett känslomässigt utbyte. Känslan av att ingå i ett meningsfullt sammanhang, både genom litteraturens världar och i det konkreta mötet med bibliotekets personal.
– Det finns en existentiell kvalitet i den här tjänsten som aldrig kan framträda i några statistikpinnar, säger Jenny Lindberg.
Den senaste boken som Brita Hedlund har skrivit upp på sin lista är deckaren ”Rivaler i Rom” av Anders och Anette de la Motte. Hon älskar deckare, och listan är full av dem. Men här finns också en biografi över Gustav III, och boken om Egypten som Marek Wolk just levererat. Mycket är nyutgivet.
Hon tycker om memoarer, och böcker som ger insikt i hur andra människor lever.
Genom böckerna upplever hon saker, säger hon. Och hon har en kontakt, en mänsklig röst att tala om böcker med.
– Det betyder allt.
Fakta.Boken kommer
Introducerades på Malmö stadsbibliotek på 1950-talet och finns i dag i många kommuner i Sverige.
De flesta som nyttjar tjänsten är äldre med någon typ av funktionsnedsättning, men det kan också handla om andra som har svårt att ta sig till biblioteket, till exempel efter skada eller sjukdom.
Många äldre lånar böcker med extra stor stil som är enklare att läsa med nedsatt syn. Det går också att låna talböcker och andra digitala medier.
Tjänsten bygger på personlig kontakt, men i storstäderna finns exempel på att den centraliseras. På vissa ställen går det att låna förkomponerade bokpaket inom olika genrer, i stället för att få ett personligt urval.
Läs mer om böcker och läs DN:s författarintervjuer