Trebarnsmamman och specialistundersköterskan Sadia Umar har suttit inlåst på Migrationsverkets förvar i ett halvår i väntan på att utvisas till Pakistan tillsammans med de tre sönerna, Adan, Falak och Arsh. Enbart resehandlingar från ambassaden saknas.
Hon sitter inlåst eftersom Migrationsverket har bedömt att det finns en risk att hon kommer att gömma sig.
– Jag har utbildat mig till specialistundersköterska, arbetar som samordnare på ett demensboende och betalat skatt, köpt lägenhet, har bostadslån och levt här helt öppet och med tillstånd. Jag har under alla år varit i kontakt med Migrationsverket och samarbetat under asylprocessen, säger Sadia Umar.
Nu har hennes advokat anmält Sverige till FN för hennes frihetsberövande.
Våren 2022 blev Sverige klandrat av FN:s arbetsgrupp för godtyckliga frihetsberövanden. FN ansåg bland annat att frihetsberövandet av en hjärtsjuk man i 23 månader var oproportionerligt och därmed olagligt.
UD:s presstjänst skriver i ett mejl till DN att ”regeringen framfört till expertgruppen att man inte delar arbetsgruppens slutsatser och vidhöll att personen ifråga inte har utsatts för godtyckligt frihetsberövande.”
Advokat Mona Haghgou Strindberg drev det ärendet. Nu har hon anmält Sverige på nytt.
– Sadias fall visar att ingen inblandad myndighet har lärt sig något av kritiken.
Enligt utlänningslagen krävs det efter två månaders förvar starka skäl för att fortsätta frihetsberöva en person. Det gör det inte i Sadias fall, menar Mona Haghgou Strindberg och anser att Sadia i stället ska släppas ur förvar eller ställas under uppsikt.
I anmälan skriver hon att Sadias frihetsberövande är oproportionerligt.
Hon har även autistiske Arsh i åtanke. Enligt lagen ska principen om barnets bästa beaktas i alla beslut där ett barn berörs.
– Det är mycket allvarligt att ett autistiskt barn med grav utvecklingsstörning blivit fråntagen sin mamma. Staten måste följa Barnkonventionen och beakta principen om barnets bästa. Det är fullt tillräckligt att i stället ställa modern under uppsikt.
År 2005 gifte sig Sadia Umar med Umar Daraz, mannen hon utomäktenskapligt blivit gravid tillsammans med. Den ödesdigra detaljen som maken undanhöll henne var att han tillhör Pakistans kristna minoritet. Sadias familj är konservativa muslimer i ett land där det är förbjudet enligt sed för en muslimsk kvinna att gifta sig med en kristen man.
De gömde sig på annan ort under en tid för att undkomma Sadias släkt och andra som var kritiska till äktenskapet.
Maken kom till Sverige år 2010 på ett arbetstillstånd och Sadia och barnen följde efter året därpå.
Men 2012 försvann maken. Sadia sökte asyl eftersom hon fruktade sitt och barnens liv om de återvände till Pakistan på grund av makens tro.
Det blev starten på en lång asylprövning med många turer och avslag. Migrationsverket anser att Sadias asylberättelse har historier och fakta som krockar med varandra.
Bland annat ansåg Migrationsverket att Sadia inte styrkt att maken var kristen och avslog asylansökan. Men hennes stödgrupp argumenterar för att Migrationsverket redan kände till makens tro genom det inlämnade passet vid ansökan om arbetstillstånd.
– Migrationsverket skulle aldrig ha godkänt makens pass i arbetstillståndsansökan från första början utan en signatur och eftersom religionstillhörigheten finns på samma sida som signaturen borde Migrationsverket ha sett att han är kristen, säger Romila Khan, en av Sadias stödpersoner.
Trots att Sadia lämnat in kopior på makens och hans fars pass med religionstillhörigheten varken värderas eller bedöms passkopiorna i Migrationsdomstolens beslut från 2013.
I april 2024 lämnade Sadia Umar in originalpass som tillhör maken och hans syskon som bevis på familjens tro. Men domstolen har avslagit dem som bevis och menar att de är modifikationer av tidigare prövade passkopior.
Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth säger att passoriginalen ändå inte skulle ha gjort en skillnad.
– Det förändrar inte helheten i vår bedömning. Asylberättelsen hänger inte ihop på totalen. Passoriginalen har därför ingen betydelse för helheten och de åberopade skyddsskälen. Det går därför inte att bevilja henne uppehållstillstånd.
I december förlängde gränspolisen Sadia Umars förvarstid till mitten på februari.
Läs mer: Bröderna utvisas efter 13 år – trots att pappan är svensk
