Idén föddes på klätterväggen. Immunolog Nestor González Roldán såg städarna på gymmet dit han brukade gå, rengöra lokalen med bärbara dammsugare.
”De borde man kunna bygga om”, tänkte han, och nu står både han och masterstudenten Frida Gustafsson i Slottsskogen i Göteborg med varsin specialkonstruerad sug.
Munstyckets blå del är färdigköpt – en cyclon-separator – som drar in i ena änden och samlar upp i den andra. Men provrören från labbet behövde en annorlunda anslutning, så den delen är hemmabyggd.
– Det är en bit av en vanlig Fantaflaska som vi smält fast, säger Nestor.
”Pollenbuster” kallas apparaterna – med en blinkning till spökjägarfilmen från 80-talet – och de används alltså till riktad polleninsamling.
– Den gängse metoden för pollenprognoser går ut på att man samlar in alla partikar som råkar komma förbi en viss punkt. Vi har till exempel en på institutionens tak, berättar forskningsledaren Nestor González Roldán.
Frida Gustafsson, som själv är allergiker, har koll på dagens resultat från skoltaket.
– Björk var uppe i 600 korn per kubikmeter luft. Gränsvärdet ligger på 101, så säsongen är verkligen igång, säger hon.
Men det som sugen på hennes rygg kan bidra till är en mycket mer avancerad analys än så. Alla pollenkorn är nämligen inte lika starkt allergiframkallande, även om de kommer från samma art. ”Miljöstressade” träd har till exempel högre halt allergener i sina pollenkorn.
– Målet är att utveckla ett allergenicitetsindex och göra prognoserna mycket mer exakta i framtiden, säger Nestor González Roldán.
Hur fel kan det slå i dag tror du? Alltså hur stor skillnad tror du att det är på den gamla metoden och den här nya?
– Det är alldeles för tidigt att säga. Vi började insamlingen i februari.
Projektet är alltså bara i sin linda. Forskargruppen har identifierat några områden där de tror att träden är lite extra stressade och där har de fram till nyligen koncentrerat sig på al-pollen, nu blir det björk ett tag framåt.
– Vi arbetar vid Partihallarna, vid Nääs slott och här i Slottsskogen till exempel. Vi vill se om vi kan identifiera kända ”hotspots” för pollenproduktion, säger Nestor.
Frida Gustafsson riktar den större ”bustern” mot ett pollenbemängt hänge och rikligt med gult mjöl virvlar ner i provröret. Aktiviteten väcker nyfikenhet från förbipasserande.
– Klistermärket på ryggen förklarar ju en del, men jag berättar gärna mer, säger hon.
80 prover har de andra samlat in hittills. Projektet ska pågå under flera år framöver, så chansen att någon gång få syn på den lite udda forskargruppen för den som rör sig i Göteborgs grönområden är ganska stor.
Hemma i labbet ska de små proteinerna – allergenerna – mätas och jämföras med resultaten från de traditionella pollenräkningarna.
Men hur är det för en som själv är allergiker att aktivt dra till sig pollen på dagarna?
– Ja, hon är faktiskt tillsagd att ha glasögon och munskydd, säger Nestor González Roldán med ett litet leende.
– Äsch, det rann rejält nån av de första gångerna, men så farligt är det inte, säger Frida Gustafsson.
