Hon får gåshud, säger Marika Domanski Lyfors, när hon pratar om spelarnas stöd det senaste året.
Strax därefter blänker tårar i ögonen under en känslomässig presskonferens.
Det är ett par dagar före Sveriges EM-premiär i fotboll när den 65-åriga landslagschefen, tillbaka i tjänst sedan en dryg månad, möter pressen efter både ett tungt år – och ett år fyllt av kärlek.
– På något sätt har det gett mig sådan kraft, jag har kunnat göra allt egentligen som jag har velat göra, trots mediciner och sådana saker, säger hon.
– Det har skänkt mig liv till det här året.
Hon har personifierat svensk damfotboll i decennier, både som förbundskapten och landslagschef. Tagit strider i jämställdhetens namn, och sett sporten ta kliv framåt.
Förra våren meddelade Svenska fotbollförbundet att Domanski Lyfors drabbats av en elakartad hjärntumör, som inte går att operera bort.
I slutet av maj i år berättade hon att hon fortsatt går på ett regelbundet cellgiftsschema:
– Jag är inte frisk men jag har klarat mig väldigt bra det här året, sade Domanski Lyfors då.
– Det är ingen fara för mig att jobba, men jag kanske måste vara beredd på att jag måste vila.
Hur mår du nu?
Marika Domanski Lyfors sitter framför kameror och mikrofoner på den svenska EM-basen i schweiziska Cham:
– Jag mår bättre, peppar peppar. Jag mår väldigt bra.
– Jag trivs med att vara i den här miljön. Det känns ju att man lever på något sätt.
Hur mycket av en målbild eller dröm har det varit att kunna vara med här?
– Inte i början, nä, då tänkte jag mycket andra saker. Men sen när man har mått bättre och bättre så kände jag, precis när det hade gått ett år, att ”nu ska jag orka göra allt det där som ett mästerskap innebär”.
Året har gett insikter.
– Jag har alltid varit ganska modig. Och det har jag sagt till alla att man ska vara, att man aldrig ska tappa hoppet. Det tror jag är viktigt att man känner, även om oddsen inte är så bra. Att man orkar känna förhoppning.
Under hennes sjukskrivning kom beskedet att Uefa, det europeiska fotbollsförbundet, höjer prispengarna i sommarens EM med 156 procent. Samtidigt är glappet till herrarnas pengar fortfarande stort – 470 miljoner kronor totalt är bara tolv procent av herrarnas EM-summa i fjol.
Damfotbollen tar steg, säger Marika Domanski Lyfors. Men än är man inte i mål.
– Vi är på en bra plats just nu, men vi vill längre. Vi är inte nöjda med fördelningen, så där finns mycket att göra på både Fifa (internationella fotbollsförbundet) och Uefa.
På frågan hur viktigt det är att kampen fortsätter svarar hon:
– Det måste man göra. Det gäller allting egentligen. Vi kör hela tiden. Vi ger oss aldrig.
Damlandslaget i fotboll har historiskt haft några av Sveriges mest profilerade röster i jämställdhetsfrågor. Nu har Caroline Seger slutat. Kosovare Asllani gör sitt sista mästerskap – även om Domanski Lyfors säger att hon ska försöka övertala stjärnan att fortsätta.
Hur viktigt är det att nya spelare för kampen vidare?
– Det är jätteviktigt. Och de här spelarna som kommer bakifrån, de kommer ta kampen, det är jag helt säker på.