Med en veckas förvarning är USA på väg att införa en av landets största ekonomiska reformer på en generation. Donald Trumps handelspolitiska befrielsekrig är igång. Amerikanska importtullar höjs snart från runt 2 procent till i genomsnitt över 20 procent.
Så höga har de inte varit på över hundra år.
Den omedelbara kostnadschocken och den ekonomiska oreda som nu väntas är tillräcklig för att motivera en rejäl börsnedgång.
Höga tullar är helt enkelt dåligt för ekonomin. Det är dåligt för konsumenterna. Dåligt för nästan alla företag. Att börserna går dåligt är därför inte alls konstigt.
Att även oljepriset sjunker speglar helt enkelt en förväntan om en svagare konjunktur i USA och världen. Det är en ganska klen tröst att räntorna – också i Sverige – samtidigt sjunker. Även det är en signal om sämre ekonomi.
Samtidigt är det svårt att förklara den senaste veckans kraftiga tumult på finansmarknaderna bara med USA:s nya tullnivåer. Förmodligen är de direkta kostnaderna inte riktigt så stora att de motiverar en krasch.
Mycket tyder på att något annat pågår samtidigt.
Världens finansmarknader verkar ha fått något av en aha-upplevelse. Kanske går den att likna vid den chock som Europas ledare upplevde i samband med vicepresident JD Vances aggressiva tal i München och förnedringen av Ukrainas Volodymyr Zelenskyj i Vita huset strax därpå.
Titta till exempel på dollarn, som tydligt har försvagats sedan förra veckans tullbesked.
Det kom oväntat. Ekonomer och prognosmakare har i månader pekat på teori och erfarenhet som samstämmigt säger att dollarn borde bli starkare av högre tullar. Dels för att högre tullar i USA minskar landets efterfrågan på utländska varor och valutor, vilket stärker dollarn. Men också för att USA:s ekonomi fyller en funktion som finansiellt skyddsrum när det är stormar i världen.
Till och med under finanskrisen 2008 stärktes dollarn, fast det var just det amerikanska finansiella systemet som höll på att braka ihop då.
Men den här gången har mönstret alltså inte stämt med historien. Dollarn har gått i fel riktning.
Det stora amerikanska finanshuset Goldman Sachs hör till dem som chockades av förra veckans besked. Deras analytiker hänvisar till tre omständigheter som nu ligger bakom den efterföljande försvagningen av dollarn.
De pekar på en chockerande politisk nyckfullhet, ett amatörmässigt politiskt hantverk som förstärker den ekonomiska osäkerheten och en ”negativ trend i USA:s politiska institutioner och styrning” som underminerar den särskilda status som dollarn har haft historiskt.
I klartext handlar det om att USA har börjat omvärderas som land.
För varje dag som går förstärks intrycket av en amerikansk politik som förnekar verkligheten.
Att kalla det bananrepublik är överdrivet. Men innebörden i Goldman Sachs analys är att USA har tagit ett ganska stort steg i den riktningen.
Börspaniken handlar alltså i hög grad om Trump som president och vad han gör med USA.
Även finansmarknaderna ser nu att den Trump som i förra veckan stod i Vita husets rosenträdgård och delade ut skyhöga strafftullar till hela världen inte är samma president som vi såg under hans förra mandatperiod.
Hämningarna har dämpats. Normer och sanningsbegrepp har förskjutits långt.
Inom Trumps eget parti är invändningarna mot politiken i princip obefintliga. Senatens republikanske talman Mike Johnson kräver att landet ”litar till presidentens ekonomiska instinkter” när det nu står på randen till lågkonjunktur.
Omgivningen har länge spekulerat i vilka avancerade planer och vilken slug taktik som ligger bakom det planerade handelskriget. Men nu har det visat sig att Trumps nya tulltabell bygger på rent nonsens. Spekulationerna i amerikansk affärspress har skiftat till om det var en chattrobot som kom på hela upplägget.
Hittills är detta förlopp framför allt en ekonomisk och politisk förtroendekris, visserligen med skyhöga finansiella kostnader.
Men för varje dag som går förstärks intrycket av en amerikansk politik som förnekar verkligheten. Det är inte otänkbart att det också leder till en verklig finanskris.
Läs mer:
Aktieveteranen: Den tredje värsta nedgången på 50 år
Experternas varning: Världen kan hamna i ekonomisk kris
