Vad händer med inflationen?
Den sjunker oväntat. Prisökningarna i konsumentprisindex blev 0,2 procent, räknat i årstakt enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån.
Så låg har inflationstakten inte varit sedan pandemiåret 2020.
Goda nyheter, alldeles klart. Under vintern hade vi ett kort återfall i inflationseländet som inte minst gav en skjuts i matpriserna. Oron steg dessutom kring Trumps handelskrig. Klockan klämtade för dyrtider, igen.
Även om torsdagens statistik är preliminär och saknar detaljsiffror förstärker den det hopp som har stigit under våren: att matprisökningarna har stannat av och att inflationen över lag är under kontroll.
Kan man lita på det?
Det finns i alla fall en hel del som talar för att inflationen blir relativt låg ett tag framöver.
Tre faktorer väger tungt. Den första är att många av de globala råvarupriserna har sjunkit den senaste tiden. En annan positiv sak är att kronan sedan årsskiftet har stärkts, särskilt mot dollarn, vilket gör att många av importvaror blir ännu billigare.
En tredje faktor är det svaga internationella och svenska konjunkturläget. Det har den positiva biverkningen att pristrycket generellt blir lägre.
Okej, är det inte dags för Riksbanken att sänka räntan då?
Jo, förmodligen.
Riksbankens eget målindex KPIF (som gallrar bort hushållens svängande räntekostnader) visade en inflationstakt på 2,3 procent i maj. Den siffran är visserligen aningen över 2-procentmålet och dessutom helt enligt Riksbankens prognoser. Men ett annat av de viktiga mått som Riksbanken tittar, KPIF exklusive energipriser, har hamnat lägre än väntat.
Lägger man ihop det med överraskande svaga tillväxtsiffror för svensk ekonomi talar det för att Riksbanken kan ta steget och sänka styrräntan från 2,25 till 2 procent under sommaren. Nästa räntebesked kommer den 18 juni.
Läs mer:
SCB: Inflationstakten på 0,2 procent
Experter: Riksbanken borde ha sänkt räntan tidigare
